Om du inte experimenterar med ett ständigt flöde av ny teknik inom it riskerar du att tappa styrfart. Och du kan få problem med att rekrytera begåvningar och att ligga före konkurrenterna. Men det kan verka hopplöst att avgöra vad man ska satsa på när det gäller ny, potentiellt revolutionerande teknik. Trots allt blir det oftast inget av nymodigheterna. Och om det blir något blir det ändå bara en blek skugga av det som utlovats. Å andra sidan har teknik som för några år sedan räknades som experimentell redan hittat vägen in i industriell produktion. Så man vill kunna se in i framtiden och urskilja nästa stora våg – men ju längre framåt man skådar, desto större risker tar man.

Men ett stort språng framåt kan vara vad som behövs. Här är sju tekniker, mer eller mindre på experimentstadiet, som kan visa sig vara fantasterier – eller just vad företaget behöver. Det hänger på hur man ser det. William Gibson har ju sagt att framtiden redan är här – den är bara ojämnt fördelad. De här ideerna kan vara alltför tokiga för ditt företag – eller just vad ni behöver för att växa.

Kvantdatorer

Av all science-fictionartade teknik är det inget som får mer publicitet än kvantdatorer. Och inget är mer bisarrt. Tillsammans mixtrar fysiker och datorvetare med egendomliga anordningar vid supralåga temperaturer. Om det behövs flytande kväve och vita rockar – ja då måste det väl vara innovation.

Potentialen är enorm – åtminstone i teorin. Maskinerna kan pröva centrifugiljoner kombinationer och på ett ögonblick hitta just den som löser en komplicerad uppgift. Med molnbaserade system skulle sådana beräkningar ta miljoner år.

Cyniska bedömare påpekar att 99 procent av de beräkningar som vi behöver göra kan klaras av med vanliga databaser med bra index. Det är sällan vi behöver söka efter konstiga kombinationer i centrifugiljonskala, och när vi behöver det kan vi oftast hitta ungefärliga, men användbara, svar på rimlig tid.

Men cynikerna är närsynta. De problem som vi brukar försöka lösa är just de problem som vi redan har verktyg för att lösa. Om du har en uppgift som dina programmerare säger är olöslig så kanske IBM:s molnbaserade kvantdatortjänst Q Experience precis vad du behöver. Microsoft har lanserat Azure Quantum för experiment. Och AWS har kommit med Bracket.

Potentiell tidig användning: Inom områden där man söker efter rätt lösning bland exponentiellt växande kombinationer av hundratals alternativ.

Sannolikhet för att det blir något inom fem år: Låg. Google och IBM konkurrerar med pressmeddelanden. Det skulle kosta miljoner bara att komma förbi pressmeddelandena.

Blockkedjebaserade databaser

Bitcoins dramatiska berg-och-dalbana får mycket publicitet, men när det gäller den bakomliggande tekniken, blockkedjan, har utvecklare utarbetat varianter av blockkedjan för att göra invecklade transaktioner och digitala kontrakt oförstörbara och oförnekbara. Om du skulle kunna bygga in en sådan funktion i ditt system för permanent datalagring skulle du tillföra säkerhet och pålitlighet.

Den största utmaningen är kanske att välja rätt bland de olika angreppssätten. Vill du förlita dig på bevis på arbete (proof of work) eller på lösare konsensus, baserad på en betrodd krets av användare? Vill du kämpa med omständliga Turingfullständiga digitala kontrakt eller bara lagra transaktioner i en delad, betrodd liggare? Ibland räcker det med ett enkelt API med tidsrelevanta uppdateringar för att synkroniser mellan partner. Några elektroniska signaturer som styrker databastransaktioner kan räcka. Det finns många möjligheter.

Potentiell tidig användning: Branscher med hårt synkroniserade operationer mellan företag som egentligen inte litar på varandra, men som måste göra det. Sådana ”frenemies” kan använda en gemensam blockkedja för att stoppa dispyter innan de har inletts.

Sannolikhet för att det blir något inom fem år: Hög. Det finns dussintals system som redan är i drift, och den som vill pröva på kan vara med.

Lokala meshnätverk

Internet har varit lösningen på nästan allt inom datakommunikation de senaste årtiondena. Ge ettorna och nollorna till internet så kommer de dit de ska. Och det fungerar bra för det mesta, men ibland kan det vara sårbart, och – särskilt om mobiltelefoni är inblandat – rätt kostsamt.

En del entusiaster går utanför systemet och bygger upp egna adhocnätverk genom att använda den radioelektronik som redan finns i bärbara datorer och mobiltelefoner. Bluetooth används för att upptäcka andra datorer och telefoner i närheten och man kan sedan överföra data utan att fråga ett centralt nätverk om lov.

Entusiasterna drömmer om omfattande lokala så kallade meshnätverk, spindelnätsliknande strukturer som skickar datapaket vidare mellan varandra tills de når rätt nod. Amatörradioentusiaster har gjort samma sak i åratal.

Potentiell tidig användning: Lokalt inriktade användningsområden för grupper som samlas i ett litet, begränsat område. Musikfestivaler, konferenser och sportevenemang är några uppenbara möjligheter.

Sannolikhet för att det blir något inom fem år: Hög. Det finns flera bra projekt och mycket pågående försöksverksamhet med öppen källkod.

Grön AI

Om fraser som ”grön” och ”artificiell intelligence” är dubbelplusbra var för sig – varför inte slå ihop dem och fördubbla njutningen? Men det finns en komplikation. AI:s algoritmer kräver beräkningskapacitet, och ju högre beräkningskapacitet, desto mer elektrisk kraft går åt. Det börjar bli bättre med den saken, men AI kan ändå kosta att köra. Och att framställa elektrisk kraft producerar – beroende på energikällan – koldioxid.

Det finns två sätt att hantera detta. Det ena är att köpa energi från fönybara källor. Det fungerar i de delar av världen där det finns vattenkraft, solenergianläggningar eller vindkraft.

Det andra sättet är att helt enkelt använda mindre elektricitet. Det kan också vara lösningen på invändningar mot grön energi. (Dödar vindkraftverken fåglar? Dödar vattenkraftverkens dammar fisk?) I stället för att ge utvecklarna i uppdrag att hitta de allra mest fantastiska algoritmerna, be dem att hitta några som ger tillräckligt bra svar. Be dem sedan att optimera dessa ungefärliga algoritmer så att de belastar servrarna så lite som möjligt. Med andra ord: sluta drömma om att köra en miljon överlagrade algoritmer som tränats med en datamängd med miljoner exempel. Hitta i stället lösningar som drar mindre el.

Den hemliga alliansen bakom denna inriktning är räknenissarna och miljönissarna. Enkla beräkningar kostar mindre – och drar mindre el, vilket minskar belastningen på miljön.

Potentiell tidig användning: I enstaka AI-applikationer där dyra och avancerade algoritmer inte är ekonomiskt försvarbara.

Sannolikhet för att det blir något inom fem år: Hög. Besparingar är ett incentiv som är lätt att förstå.

Digital stenografi

Qwerty-tangentborden har hängt med sedan 1800-talet, då de utvecklades för att hindra skrivmaskinernas typarmar från att trassla ihop sig. Det problemet finns inte längre. Och många har försökt konstruera ett bättre tangentbord så att vi ska kunna skriva snabbare. Mest känt är Dvorak-tangentbordet, som fortfarande har sina anhängare.

En mer radikal förändring är när man trycker på flera tangenter samtidigt för att skriva ut hela ord eller bokstavskombinationer. Det är vad amerikanska domstolsstenografer – mer exakt: stenotypister – gör för att kunna skriva i realtid. För att kvalificera sig som stenotypist måste de klara minst 200 ord i minuten. De skickligaste klarar 300 ord i minuten.

Det finns ett projekt, Plover, som arbetar med att få vanliga datorers tangentbord att fungera som stenotypisternas apparater. Om det slår igenom kanske vi får se en kreativ explosion i skrift.

Potentiell tidig användning: Romanförfattare, skribenter och sociala medie-fantaster.

Sannolikhet för att det blir något inom fem år: Mellanstor. Många har fortfarande svårt nog med pekfingervalsen.

Bygg ditt eget moln (eller moln på burk)

Men vänta här – skulle vi inte flytta allting till molnet? Vad har hänt? Jo, en del molnkunder har börjat fingranska räkningar som är tusentals rader långa. Några cent hit och dit per timme blir stora pengar.

Molnet är idealiskt när man ska dela på resurser, särskilt på jobb med ojämn belastning. Om ditt kapacitetsbehov varierar stort är det en bra idé att använda en publik molntjänst för tunga beräkningar. Men om belastningen är ganska jämn kan du spara pengar genom att flytta tillbaka kapaciteten till dina egna lokaler. Då slipper du också oroa dig för vad som händer med dina data när de svävar bland molnen.

De stora molntjänsterna erbjuder hybridlösningar som gör att du kan flytta data tillbaka till företagets servrar. En del stationära datorer levereras konfigurerade som privata molnservrar, redo att köra igång virtuella maskiner och containrar. Amazons AWS har presenterat Outposts – utrustning för körningar och lagring som byggts med samma hårdvara som Amazon använder i sina datacenter, som kör samma laster och hanteras med samma API:er.

Potentiell tidig användning: Företag med jämn belastning och höga behov av dataskydd.

Sannolikhet för att det blir något inom fem år: Hög. Företag har redan börjat migrera molntjänster tillbaka till egna lokaler.

Homomorfisk kryptering

Problemet med kryptering är hur man ska kunna jobba med krypterade data. Det är ingen konst att ”låsa in” data med en bra krypteringsalgoritm. De vanliga algoritmerna som AES, SHA och DS har motstått angrepp från matematiker och hackare i åratal. Men om du vill göra något med dina data måste du dekryptera – och då är dina data exponerade i datorns minne för alla som vet hur man kommer åt det.

Homomorfisk kryptering innebär att man konstruerar om algoritmerna så att man kan arbeta med krypterade värden. Data som inte är dekrypterade kan ju inte komma på avvägar. Och forskare har utvecklat homomorfiska algoritmer som är mer eller mindre praktiskt användbara. Det finns enkla homomorfiska algoritmer som klarar enkla uppgifter som att slå upp poster i en tabell. Mer invecklade uppgifter är värre. Algoritmer för något så enkelt som addition och subtraktion är så invecklade att de kan ta år att genomföra.

Potentiell tidig användning: Medicinska forskare, ekonomiska institutioner, dataintensiva branscher med höga krav på dataskydd.

Sannolikhet för att det blir något inom fem år: Varierande. En del algoritmer för enkla uppgifter används redan. Komplicerade beräkningar tar för lång tid.