Vi är i en svår tid. I svåra tider behövs det tas akuta beslut kring att lösa situationen i nuet. Men kriser kan också vara en tid där man genomför större strukturomvandlingar och vågar satsa offensivt för att skapa framtidstro för den framtid som komma skall.
Och vi i Sverige är bra på detta, för att citera en fd näringsminister: ”Sverige har svart bälte i strukturomvandling”. Vi står tillsammans i kristider och vågar arbeta rationellt och över partilinjer. Och vi har både mod och ekonomi för att titta framåt.
Därför är det nu dags för krisens första stora framtidssatsning: Digitalisering för alla.
I ett större perspektiv, innan corona-krisen, var Sverige med full fart inne i ett större paradigmskifte, digitaliseringen av hela samhället. Ett skifte som skapar oerhörda möjligheter men också ett förändringstryck där vissa behöver skola om sig för att hitta sin roll i samhället. Vi i Sverige har kommit långt men ännu finns massvis att göra inom digitalisering och marknaden skriker efter kompetent arbetskraft. I nuvarande läge så tas stora lärosteg i landet då stora delar av möten och träffar blir digitala. Detta kommer i grunden förändra hur vi möts även efter corona-krisen. Världen har tagit ett jättelikt digitalt förändringssprång på bara några månader.
På nittiotalet genomfördes en av de mest framgångsrika svenska framtidsreformerna: Göran Perssons regering lanserade 1997 Hem-pc-satsningen. Nu är det dags för nästa folkliga utbildningssatsning som dessutom är helt perfekt för corona-scenariot och därtill tar oss mot ett hållbarare samhälle: Digitalisering för alla. En bred digital satsning på de breda svenska folklagren. Sverige ska ha världens mest digitalt kompetenta folk.
Hur skulle då denna satsning kunna se ut? Reformen kan byggas på två ben: kunskap och infrastruktur.
Kunskap
En central del i detta är givetvis att öka satsningar på utbildningar inom det digitala. En byggarbetare kanske vill lära sig det senaste inom byggteknik och köper en kurs inom det på nätet. En lärare kanske behöver få tid till att lära sig mer om digitala utbildningsverktyg för att bli bätter på att lära ut programmering i skolan. De äldre kanske kan få hjälp av servicepersoner som sätter upp de äldres digitala infrastruktur. Och en arbetslös kanske kan lära sig koda för att få ett jobb som arbetsmarknaden ropar efter. Helt enkelt vidareutbildning inom sitt gebit eller specifika kurser inom digitalisering. Kurserna kanske köpas på nätet, men det kan också i post-corona-tider innebära att man går på kurser i digitala verktyg på plats hos yrkeshögskolor eller universitet.
Detta innebär både en skjuts kompetensmässigt för den enskilde och för den svenska arbetsmarknaden, men också något betydelsefullt att göra i tider av hemmasittande och permitteringar. Därtill skapar satsningen en framtidstro och bild av att det finns en tid efter corona. Och att tiden fram till dess används bäst för att bygga oss ännu starkare, både som individer och som samhälle.
Infrastruktur
För att kunna genomföra detta behövs givetvis digitala motorvägar av yppersta världsklass. Och för att se till att vi verkligen låter alla ta del av detta så behövs säkerställande av bredband med hög hastighet i hela landet. Vi behöver se till att 5g når ut överallt och rullas ut så fort som möjligt. Bra att utrullningen börjat och nu är det upp till myndighets-Sverige och telekombolagen att snabbt ta chansen för utbyggnad.
Kanske kan vi också ta upp delar av Hem-pc-reformen och låta digital utrustning i olika former subventioneras av staten under en kortare period.
Finansiering
Hur skulle detta kunna se ut ekonomiskt? Rent konkret skulle till exempel kunskapsdelen av reformen kunna vara ett årligt avdrag på säg 10000 kronor i deklarationen där man får rätt att köpa en kurs, utifrån eget behov, som ökar ens kompetens generellt eller specifikt inom det digitala.
Det skulle också innebära satsningar inom arbetsmarknadspolitiken med fokus på digitalt lärande i hemmet. Kanske en ny form av Rut, kallad Dit (Digitala produkter och it-tjänster), som kanske gör att man slipper betala moms på lokala inköp av digitala produkter och tjänster (såsom bredband eller utbildning).
Givetvis är dessa åtgärder också ett sätt att få igång efterfrågan hos de lokala it-bolagen i krisens spår. Och får man igång de hjulen så kommer skatteintäkter in som kan vara en del av finansieringen av reformen kortsiktigt. Långsiktigt är givetvis kompetensutvecklingen det stora bidraget till tillväxten.
Sverige har en chans att se till att stanna i den digitala världstoppen. Folket har en chans att vända coronakrisen till ett livslångt lärande. Varje enskild har en chans att ge sig själv tid för utveckling i ett tufft läge. Att hitta ljuspunkterna i det mörka. Att se utveckling istället för nedbrytning.
Digitalisering för alla.
Jonas Michanek
Serieentreprenör, ordförande Minc (Malmö Incubator) och engagerad i Socialdemokraterna i Malmö
Sebastian Merlöv
It-entreprenör och ordförande för Socialdemokraterna i Lomma
