IT & Telekomföretagen har i samarbete med Radar kommit fram till att offentlig sektor slösat 4,6 miljarder kronor i missad effektivisering under tiden som regeringen funderat på regelverket kring molntjänster. Endast 12 procent av serverhallarna nyttjas, något som kommer fortsätta att kosta drygt 1,1 miljard kronor per halvår om inget görs enligt IT & Telekomföretagen.
Ja – ”om inget görs” kommer vi att ha investerat i onödig hårdvara, tid och slösat resurser. Samtidigt kommer vi ”om inget görs” riskera att vid en flytt till molnet låsa oss till enskilda leverantörer. Detta i sig riskerar både principen om offentlig upphandling, neutralitet och frihet i framtiden. Det riktiga slöseriet eller den riktiga avkastningen ligger fortfarande i framtiden.
Det går inte att säga att offentlig sektor slösat 4,6 miljarder kronor på hårdvara då investeringar sannolikt hade behövts göras oavsett om molnet funnits eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att molnet är heller inte alltid billigare i jämförelse med lokala serverhallar. Ofta finns en stor okunskap i den verkliga kostnaden med molnens prissättning när verksamheten skalas upp. Många företag har vittnat om ökade kostnader vid en migrering till molnet snarare än tvärtom. Allt handlar om hur väl en flytt planerats och om de underliggande behoven tillgodoses av enbart molnlösningar.
Låt andra ta del av kapaciteten
Möjligheten för offentlig sektor nu när 88 procent av serverkapacitet ligger oanvänd, är att agera så att andra kommuner, regioner och myndigheter kan ta del av överkapaciteten. Det är tekniskt sett mer än möjligt och kan med modern teknik löpa på både stabilt och säkert.
Det är också viktigt att poängtera att allt inte löser sig direkt för att man kastar sig in i molnet. För en lyckad flytt krävs förberedelse och ofta omstrukturering av it-arkitektur. Först när en plattforms- och leverantörs-oberoende lösning finns på plats kan man på riktigt skörda fördelarna av molntjänster.
Sedan vill vi belysa det viktigaste av allt när det kommer till offentlig sektors it-framtid. All utveckling framåt bör ske med hjälp av programvara byggd på öppen källkod. Det är enda sättet att garantera oss skattebetalare prispress på upphandling, möjligheten att snabbt växla mellan leverantörer, att fritt välja en egen mix av molntjänster. Då har vi inte börjat prata de miljarder i licenskostnader som varje år betalas med skattemedel.
Uppfinn inte hjulet på nytt
Tvinga inte kommuner, regioner och myndigheter att uppfinna hjulet på nytt på var sitt håll. Det är ingen slump att 90 procent av Fortune 500 företagen idag baserar sina it-system på öppen källkod. Cirka 80 procent av all källkod är identisk, resterande 20 procent är där man gör sig unik, ens secret sauce. Låt svensk offentlig sektor fokusera på det som verkligen gör skillnad och skörda framgångarna som tekniken idag faktiskt tillåter.
Vinningen översätts inte bara i effektiviserade skattemiljarder, men i kvalitén på offentliga tjänster såsom vård, kommunikation, rättsväsende samt mycket mer. 4,6 miljarder är ofantligt mycket pengar, men bleknar i jämförelse med den potentiella vinningen i offentlig sektors it-omställning. Det finns ingen anledning att vänta.
Det riktiga slöseriet eller den riktiga avkastningen ligger i fortfarande i framtiden.
Fredrick Ericsson, Nordenchef på Red Hat
