Hur ska Sverige bli ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” när vi tyngs ned av stängd och inlåst teknik? Det räcker inte att bara öppna datan. Likadant duger det inte att myndigheter utelämnas till sig själva. Vi måste börja samverka både kring teknik och data. Här utgör öppen programvara en lösnings- och samverkansform med vilken Sverige både kan öka digitaliseringstakten och samtidigt bättre ta till vara på dess möjligheter.
Genom att skapa och samverka kring öppna plattformar kan vi möjliggöra för näringsliv och privatpersoner att bli pådrivande inom öppen och datadriven innovation. Vidare kan vi genom samverkan vid anskaffning och utveckling av öppen programvara dela på kostnader samtidigt som alla får del av förbättringar. Samma system behövs inte köpas in 290 gånger om. Beaktande av öppna alternativ tillika öppna standarder möjliggör också för mindre leverantörer att vara med i processen. I en ny studie av tankesmedjan Openforum Europe i samarbete med Fraunhofer forskningsinstitut visas även på hur främjande av öppen programvara kan ha en betydande effekt på BNP.
Potentialen är därav stor samtidigt som svårigheterna är många. En icke-existerande kultur och tankesätt kring att dela och samverka runt programvara, tillika kompetens och resursbrist är vanligt förekommande argument vi stöter på inom myndighetsnätverket Nosad. Idag är det framförallt enstaka större myndigheter och kommuner som har den kapacitet som krävs för att använda, upphandla och utveckla öppen programvara.
I ovan nämnda studie föreslås även en rad policyrekommendationer för att komma åt svårigheter som dessa. En sådan rör etablerandet av funktioner inom myndigheter som har till uppgift att stödja sina verksamheter i att använda, upphandla och utveckla öppen programvara utifrån aktuella direktiv och policymål. Dessa funktioner kallas populärt för Open Source Program Offices (OSPOs) och har etablerats hos EU-kommissionen och är på väg att etableras i länder som Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien.
Sett mot omvärldens utveckling, vad är nästa steg för Sverige? Bör vi också etablera ett eget OSPO? Klart är att vi kan och bör göra mer med befintliga medel.
- Genom att skapa en katalog över vilken programvara som används, eller är lämplig, för offentlig sektor, tillika tydliga klargöranden, vägledningar och samverkansformer, kan vi uppmärksamma öppna alternativ och främja återanvändning vid anskaffning och upphandling av ny programvara.
- Genom att ta fram och dela policys kan vi möjliggöra för it-avdelningar att aktivt utveckla och samverka kring öppen programvara.
- Genom att starta och engagera sig i regionala och nationella nätverk kan vi dela kunskap och skapa en dialog kring hur och var vi kan samverka, både inom och mellan sektorer.
Möjligheterna är många. Gemensamt för alla är att samverkan utgör grunden för att lyckas. Vill vi bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter måste vi börja samverka, på riktigt.
Johan Linåker, forskare vid Lunds universitet, initiativtagare till Nosad
Maria Dalhage, projektledare öppna data och ekosystem hos Jobtech Development hos Arbetsförmedlingen, initiativtagare till Nosad
Jonas Södergren, tekniskt ansvarig hos Jobtech Development hos Arbetsförmedlingen, initiativtagare till Nosad
Astor Nummelin Carlberg, policy director hos tankesmedjan Openforum Europe
Den underliggande licensmodellen för öppen programvara – även kallad öppen källkod – möjliggör för vem som helst oavsett syfte att använda programvaran, inspektera och vidareutveckla dess källkod samt dela vidare. Detta möjliggör ett sätt att samutveckla programvara som idag har vuxit till en de-facto standard inom industrin för att samarbeta kring gemensam infrastruktur och verktyg men även i anslutning till produktutveckling.
