Sverige fick i den senaste OECD-mätningen DGI 2019 sämst betyg av alla deltagande länder vad gäller strategier och styrning av digital förvaltning. Det är uppenbart att vårt sätt att styra myndigheter gör det svårare för medborgaren att hamna i centrum. Myndigheternas förmåga att överbrygga organisationsgränser i digitaliseringsarbetet för att kunna leverera digitala tjänster kring olika livshändelser behöver utvecklas. Regeringen har på senare tid genomfört ett antal åtgärder för att förbättra situationen. Skapandet av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, är ett konkret exempel. Åtgärder som genomförts för säker och effektiv tillgång till grunddata och digital infrastruktur vid informationsutbyte är andra. Målsättningen – att Sveriges myndigheter behöver bli bättre på att skapa gemensamma tjänster och att dela data – är tydlig.
Men tyvärr ser det ut som att formerna för hur myndigheterna styrs och vilken roll de har även i fortsättningen kommer att bygga på frivillig samverkan mellan myndigheter och den lokala och regionala nivån. Under de förutsättningarna är risken stor att den svenska siloorienterade styrningen – som framhålls som en svaghet i internationella jämförelser – blir mycket kostsam för Sveriges pågående digitaliseringsarbete.
Flera myndigheter, som de kring Verksamt.se, har påbörjat resan med ett tydligare fokus på att sätta kundmötet i centrum och skapa mer sammanhängande processer. Men också mot större tekniska och organisatoriska beroenden mellan myndigheter. Andra myndigheter prioriterar fortfarande sina interna processer högre än enkelhet för både medborgare och näringsliv.
En rad förmågor krävs för att bedriva digital samverkan på ett effektivt sätt med målet att öka medborgar- och samhällsnytta. Några av de viktigaste är nyckelkompetenserna inom teknik, projektledning, arkitektur, juridik och förändringsledning. Andra viktiga förmågor handlar om hur väl processer och samverkansforum är definierade, hur fördelningen av roller och ansvar kring digital samverkan fungerar och i vilken utsträckning ekonomistyrning samt ledarskap och kultur stödjer samverkan.
Vi menar att det inte är brist på expertkompetens eller engagemang från ledningen som sätter käppar i hjulet för samverkansarbetet. En ny studie från PA Consulting har identifierat ett antal åtgärder som kan bidra till att förbättra samverkansarbetet för svenska myndigheter inom den nuvarande, frivilliga, modellen:
- Öka myndigheternas förmåga att hemställa till regeringen om hur den juridiska styrningen av digitala samverkansinitiativ behöver utvecklas. Myndigheterna måste bli bättre på att efterfråga rätt juridiska förutsättningar för digitalisering i samverkan.
- Prioritera styrning av samverkansinitiativ så att alla medverkande har tydliga, mätbara nyttor av initiativen att styra mot. Man kan inte vara beroende av alla medverkandes goda vilja för att samverkansinitiativ ska leverera.
- Öka mellanchefernas kompetens kring de tekniska och juridiska möjligheterna med samverkan. Det är på avdelnings- och enhetsnivå som de hårda prioriteringarna mellan olika aktivteter görs, och det krävs förståelse för att kunna göra dessa prioriteringar.
De närmaste åren kommer det att visa sig om den svenska modellen med frivillig samverkan kring digitala tjänster kan utvecklas för att uppfylla de krav som både medborgarna och EU ställer. Om svenska myndigheter inte lyckas effektivisera och utveckla sitt sätt att arbeta tillsammans riskerar vi att antingen fortsätta halka efter eller att behöva ställa om vårt sätt att styra myndigheter till en mera toppstyrd modell, likt den i de flesta andra EU-länder.
Peter Daniel och Anders Persson, PA Consulting
