De övergripande målen i Sveriges digitaliseringspolitik är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Trots det saknas många av dessa möjligheter i regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Det samma gäller omvänt där digitaliseringspolitiken skulle kunna ha större klimatambitioner än idag.
Branschföreningen Digitaliseringskonsulterna uttrycker idag en oro för att Sverige missar möjligheter till snabba och radikala utsläppsminskningar som ökad digitalisering kan möjliggöra och ger samtidigt regeringen konkreta förslag till åtgärder.
Om vi ska lyckas begränsa de den globala uppvärmningen till 1,5 grader från förindustriella nivåer, behöver vi halvera de globala utsläppen redan till 2030. För att klara det krävs att vi på allvar integrerar digital teknik i vårt samhälle i syfte att möjliggöra cirkulära, resurseffektiva livsstilar, konsumtionsmönster och affärsmodeller. Digitaliseringens förmåga att transformera vårt samhälle i grunden, med snabba och radikala utsläppsminskningar som resultat, måste snabbt få större utrymme för att inte säga en central roll i klimatpolitiken framöver.
Inom ramen för Digitaliseringskonsulternas innovationsdrivna färdplansarbete som överlämnades till regeringen i mars 2019 identifierades sju strategiska åtgärder där digitalisering spelar en central roll för klimatomställningen. När vi idag utvärderar hur uppmaningarna mottagits av politiken kan vi konstatera att digitaliseringens transformativa potential med snabba och radikala utsläppsminskningar som resultat inte fått det utrymme som behövs för att nå målen i den klimatpolitiska handlingsplanen.
Våra rekommendationer var, och är, i flera avseenden i linje med The European Green Digital Coalitions åtaganden som välkomnades förra veckan av EU-länderna, inklusive Sverige. Där uttrycks bland annat ambitionen att utveckla metoder och verktyg för att mäta den digitala teknikens nettoeffekt på klimatet, samt att samarbeta med andra sektorer för grön digital transformation.
För att digitaliseringens potential ska synliggöras behöver dagens ensidiga fokus på den etablerade industrins förmåga att minska sina produktionsbaserade utsläpp kompletteras med ambitiösa mål för Sveriges minskningar av de konsumtionsbaserade utsläppen.
Genom att beräkna och uttrycka hur olika digitala lösningar kan bidra till minskningar av de konsumtionsbaserade utsläppen i samhället (undvikna utsläpp) kan vi också identifiera och accelerera upptaget av dessa. Det skulle gynna Sveriges framtida konkurrenskraft om Sverige kan identifiera och stötta upptaget av morgondagens lösningar som kan gå på export. Dessa lösningar kan komma att utgöra en väsentlig del av morgondagens svenska exportframgångar och göra att Sverige kommer ut som vinnare i det smarta och uppkopplade samhället.
Tre tecken tyder på att digitaliseringens potential kan komma att få en viktig roll i klimatarbetet framöver:
- Sverige och 23 andra medlemsnationer i EU, plus Norge och Island har signerat en förklaring om att påskynda användningen av grön digital teknik för miljön. De lovar att implementera och investera i mer digital teknik för att uppnå klimatneutralitet och påskynda den gröna och digitala transformationen. Undertecknarna kommer regelbundet att utvärdera sina framsteg och rapportera dessa till kommissionen. De kommer också att bidra till ett gemensamt arkiv med bästa praxis och erfarenheter för att genomföra deklarationen.
- Covid-19 har ställt digitaliseringens potential att möjliggöra stora utsläppsminskningar (undvikna utsläpp) i centrum på ett historiskt unikt sätt. Det är tydligt för alla att det finns stora fördelar med att förena klimatutmaningen och digitaliseringen. Några exempel på det är möjliggörandet av virtuella möten och distansarbete, nya livsstilar och värderingar som stödjer delande och ökat fokus på upplevelser som inte bygger på materiell konsumtion.
- Internationellt ser vi ett tydligt intresse för att identifiera lösningarna på klimatutmaningen. Där är finansbranschen en central aktör som inte längre ser klimatfrågan enbart ur ett riskperspektiv utan även ur ett möjlighetsperspektiv. Riskminimering kompletteras med lösningsfokus där företag, städer och även länder inte enbart ses som utsläppskällor, utan också som leverantörer av lösningar.
Konkreta förslag till åtgärder:
- Agera beställare av Digitaliseringskonsulternas branschgemensamma ramverk för beräkning och redovisning av undvikna utsläpp.
- Ge i uppdrag åt Digitaliseringsrådet att genomföra en utvärdering av, om och hur nuvarande kunskapslyft inom digitalisering integrerat 1,5 grader-ambitionen och digitaliseringens optimerande, accelererande och transformerande potential i syfte och metodik.
- Ge Myndigheten för digital förvaltning, Digg, i uppdrag att utvärdera hur övriga myndigheter bör använda digitalisering för att möjliggöra minskade utsläpp i samhället (undvikna utsläpp).
Styrelsen för Digitaliseringskonsulterna
Ingemar Jansson, Cybercom Group
Cecilia Pfannenstill, CGI Scandinavia
Joakim Pilborg, Knowit
Helena Nordin, Advania Sverige
Johan Svenungsson, Accigo
Sofia Ouahchi, Softronic
