Sydsvenska dagbladet publicerar i dag en debattartikel där Piratpartiets partiledare Rickard Falkvinge tillsammans med bloggaren och internetoperatören Bahnhofs grundare Oscar Swartz skriver att de svenska myndigheternas piratjakt strider mot lagen.
Det hela handlar om hur man ska behandla ip-nummer, om operatörerna ska vara tvungna att lämna ut dem.
Enligt nuvarande praxis som tillämpats i de mål som hittills avgjorts klassas ip-nummer som en ”uppgift om abonnemang” i lagen om elektronisk kommunikation. Lagen tvingar operatörerna att skydda informationen, men gör ett undantag för just abonnemangsuppgifter som de måste dela med sig av till polisen om förundersökningsledaren tror att brottet kan ge hårdare straff än böter.
Kammaråklagare håller inte med
Oscar Swartz och Rickard Falkvinge skriver dock i sin debattartikel att tillämpningen är felaktig och strider mot lagstiftarens avsikter. De skriver:
”Reglerna om utlämnande av 'uppgift om abonnemang' härrör från gamla Telelagen och syftade bara till att polisen skulle kunna att få ut uppgifter om hemliga telefonnummer från operatörerna när de utredde hyfsat allvarliga brott.”
Kammaråklagare Håkan Roswall är dock av en annan mening.
- Jag tycker att det verkar som att man från Oscar Swartz sida inte riktigt har förstått lagen. PTS fastställde i ett beslut från 2001 att ip-nummer skulle klassas som abonnentuppgift oavsett om det gäller en dynamisk eller fast ip-adress.
- Det som roar mig är att om man resonerade som Oscar Swartz och Rickard Falkvinge och ip-nummer inte skulle klassas som abonnentuppgift så skulle de istället sakna sekretessskydd helt. Då skulle polis och åklagare kunna få ut ip-nummer i vilken utredning som helst med hjälp av ett domstolsföreläggande.
Oscar Swartz har dock svar på tal.
- Vi menar att ip-adresser istället för ”uppgift om abonnemang” borde klassas som ”annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande”. Det skulle innebära ett starkare sekretessskydd, då skulle det krävas misstanke om brott som har minst två års fängelse på straffskalan och det har inte intrång i upphovsrätten.
Lagen är förlegad
Enligt Håkan Roswall kan ip-nummer dock inte klassas som ”annan uppgift”.
- I förarbetet till lagen kan man se att ”annan uppgift” är ett komplicerat sätt att beskriva trafikdata. Det innebär att om jag bad operatörerna lämna ut en lista med trafik som skett under en period mot ett ip-nummer skulle detta vara trafikdata och därmed ”annan uppgift”. Ip-numret är det dock inte.
Meningarna går alltså isär mellan de olika sidorna.
Daniel Westman är jurist och doktorand i rättsinformatik med inriktning på digial upphovsrätt och han anser att förvirringen bygger på att lagen är förlegad.
- De här reglerna är utformade med telefoni i åtanke. Internet fanns inte med i bilden när lagen formulerades, säger Daniel Westman. Formuleringarna är en rest från när sekretesslagen anpassades för Televerket.
- Det finns uppenbarligen två tolkningar av den här frågan och det finns säkert argument för båda sidor.
Håkan Roswall tycker dock inte att det är något fel på lagen.
- Jag kan inte se att det finns några större tillämpningsbesvär med den nuvarande lagen. De problem som finns är inte värre än att man får gå till tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelse, PTS, och be om ett avgörande.
Det är också precis vad Oscar Swartz och Rickard Falkvinge är ute efter. De skriver i sin debattartikel att operatörerna borde vägra att lämna ut ip-nummer. Om de gör det tvingas polisen överklaga till PTS och då skulle ett avgörande komma i frågan.
Enligt Oscar Swartz skulle ett sådant avgörande bli till fildelarnas fördel, men det tror inte Håkan Roswall.
