Tjänstesektorn spelar en viktig roll i den strukturomvandling som drivs av teknikutveckling, digitalisering och automatisering. Idag är techbranschens bidrag till svensk BNP nästan lika stort som de traditionella industrierna tillsammans. Svensk tjänstesektor är på frammarsch.
Men för att tjänstesektorn även framöver ska vara konkurrenskraftig krävs ytterligare satsningar på forskning och innovation. I rapporten Tjänstesektorn ritar om kartan över framtidens forskning och innovation presenterar Almega ett flertal framgångsrika exempel på forskningssamarbeten mellan tjänsteföretag och akademin samt hur forskningspolitiken kan förbättras.
Rapporten visar att deltagande i forskningsprojekt skapar engagemang och motiverar medarbetare att utvecklas inom sitt arbete. Samtidigt är det kostsamt att investera i FoU och företagen vittnar om att det kan vara svårt att motivera investeringen på kort sikt. För att förbättra förutsättningarna för tjänsteföretag att delta i relevanta forskningsprojekt och få tillgång till forskningsmedel presenterar Almega fem reformförslag för ökad tjänsteforskning.
1. Förstärk FoU-avdraget
Idag får företag göra avdrag på arbetsgivaravgiften om en medarbetare ägnar minst 50 procent av arbetstiden till forskning. Detta innebär dock hinder för små företag och konsultverksamheter som ofta arbetar med många olika projekt samtidigt. Utformningen av FoU-avdraget måste därför ses över, så att även mindre företag och konsultverksamheter kan ta del av avdraget.
2. Öka samverkan inom omsorgsforskningen
Det ingår inte i kommunernas kärnverksamhet att bedriva forskning. Detta innebär bland annat att företag som arbetar på uppdrag av en kommun, exempelvis skolor eller omsorgsföretag, har små möjligheter att ägna sig åt FoU. Forskningen bedrivs istället på lärosätena. För att forskning ska kunna ske närmare företagen måste det ställas krav på samproduktion med offentlig sektor eller välfärdsföretag när det gäller finansiering av omsorgsforskning.
3. Öka satsningarna på digitalisering
Digitalisering, nyttjande av data och ny teknologi kommer att bli alltmer centrala forskningsområden. Här krävs ytterligare satsningar så att Sverige kan behålla sin tätposition den globala konkurrensen. Regeringens satsning på ett forskningsprogram om digitalisering innebär visserligen en finansiering med 40 miljoner årligen från år 2023, men det räcker inte. Jämfört med exempelvis satsningarna på fordonsindustrins särskilda forskningsprogram, en miljard årligen varav hälften offentliga medel, är det låga siffror. Regeringens satsningar på digitalisering, ny smart teknologi och datadriven innovation måste öka.
4. Utforma relevanta innovationsprogram
Inom ramen för förvaltningsmyndigheten Vinnova finns ett antal strategiska innovationsprogram, SIP. Programmen har stor betydelse för vilka projekt som tilldelas pengar och avgör därmed vilka områden som ges möjlighet att utvecklas i Sverige. När dessa program utformas är det centralt att de även är relevanta för den alltmer betydelsefulla tjänstesektorn. Exempel på relevanta forskningsprogram skulle kunna vara speldesign, vård och omsorg, kognitionsvetenskap, automatisering eller kompetensförsörjning.
5. Se över Vinnovas stödnivåer
Tjänsteföretagen i Almegas rapport vittnar om att det inte alltid är lönsamt att investera i forskningsprojekt på kort sikt. Eftersom tjänsteforskning sällan resulterar i en ny konkret produkt sker värdeskapandet ofta i ett längre perspektiv, exempelvis genom tillgång till fler och mer utvecklande kundsamarbeten eller utveckling av befintliga tjänster för att öka kvaliteten. Idag är det finansiella stödet begränsat till 50 procent. Den nivån kan i vissa fall kan vara motiverad att höja, givet att rådande statsstödsregler respekteras.
Svensk forskningspolitik är en hörnsten i vår konkurrenskraft och Sverige ligger i topp när det gäller innovationskraft. För att säkra detta, och slutänden vårt svenska välstånd, behöver även tjänstesektorn bättre förutsättningar för att stärka sin innovationsförmåga. Och då är tillgången till relevant forskning en nyckel.
Thomas Erséus, vd Almega
Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen
Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT & Telekomföretagen
