Varje dag kan man se data presenteras i sociala medier och i diverse medier. Alla presenterar olika datapunkter, som ofta skapar debatt. Tyvärr missförstås dessa ofta, antingen medvetet eller omedvetet.
Man kan se brist på dataläskunnighet nästan överallt. I den offentliga debatten kring pandemin syns ibland bristfälliga grafer. Det finns också exempel på återkommande felaktiga jämförelser i vaccintäckning mellan länder, där den procentuella andelen över 16 år som vaccinerat sig i Sverige jämförs med andelen av hela befolkningen i andra länder. Ifall även journalister gör fel kring hur de kommunicerar data sprider det sig som ringar på vattnet eftersom det når så många. Detsamma gäller om någon postar felaktig data eller tolkningar därav i sociala medier, som också kan få stor spridning.
Företag och offentlig sektor samlar också, efter ökad digitalisering i spåren av pandemin, på sig allt mer data - allt från kundbeteende, till finansiell och operationell data. Det finns goda skäl till det. Ett skäl är att företag där anställda konsekvent använder data i sitt beslutsfattande tenderar att rapportera intäktsökningar i högre utsträckningar än de som inte gör det, enligt en undersökning från McKinsey & Company 2019.
För att verkligen kunna nyttja data krävs att de anställda är dataläskunniga, det vill säga vet hur datan ska tolkas, användas, analyseras och kommuniceras. Dataläskunnighet
Det handlar inte om en brist på verktyg. I en undersökning som gjorts på uppdrag av Qlik framkom att även om 67 procent av den globala arbetskraften har tillgång till verktyg för affärsintelligens och 75 procent har tillgång till dataanalysprogram, så är det endast var femte medarbetare, 21 procent, som känner att de har förmåga att läsa, förstå och arbeta med data. Den kompetensklyftan innebär en stor utmaning för arbetsgivare och arbetstagare
Det är inte enbart en fråga om att utbilda befintlig arbetskraft med kompetens som företag och offentlig sektor efterfrågar redan i dag, även om det förstås är en viktig faktor. Det handlar också om att förbereda för ett samhälle som, i digitaliseringens spår, kommer att omfatta mer och mer data för varje år som går. Spelregler kring hur vi diskuterar data i sociala medier och ett samhälle som blir alltmer polariserat. För att förbereda framtidens arbetskraft för en alltmer datadriven arbetsmarknad där det kommer att ställas stora krav på dataläskunnighet behöver den redan i skolan förses med en grundläggande förståelse för data, som sedan kan utvecklas med tiden.
Dataläskunnighet bör föras in i läroplanen, liknande det som sker med programmering. Det kan beröra ämnen som vilken visualisering som är lämplig för att illustrera olika data, korrelation och kausalitet, identifiera signaler i brus, konfidensintervall, A-B tester, data storytelling och.så.vidare. Det kommer att vara avgörande för svenska samhällets välmående och den framtida
Dan Sommer
Chef för omvärldsbevakning på Qlik
