Sportstech, tekniska lösningar inom sport, är en komplex blandning av tekniker, affärs- och investeringsmodeller och kundgrupper. Användningsområden är allt mellan att förbättra elitaktivas prestationer, hantera närvaro på träningar, uppdatera fansen om lagets senaste nyhet, eller få en matbeställning till rätt sittplats under matchen.

Trots inhemsk styvmoderlig behandling är Sverige redan en framstående spelare. Under 2020 låg Stockholm på tredje plats, efter London och Berlin, av europeiska städer vad gäller investeringar inom sportstech. Nu krävs ytterligare satsningar för att skala upp industrin med potential att bli ett nytt techunder.

I en ny rapport från Entreprenörskapsforum analyseras den framväxande sektorn som innefattar hård- och mjukvara inklusive tekniska lösningar för att behandla data liksom esport-plattformar som möjliggör utövande på internationella marknader.

Investeringarna i svensk sportstech har ökat mer än fyra gånger från 2016 till 2020 och Stockholm sticker ut med totalt 43 investeringar till ett värde av 1,5 miljarder kronor över dessa år.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

Som jämförelse så lyfte en analys av sportstech i Victoria, Australien, följande nyckelfaktorer för att möjliggöra förbättring av startupekosystemet, följt av analys av det svenska läget:

  1. Ett världsledande ekosystem för startups, nära samarbeten med högre utbildning och erfarna grundare. Det svenska ekosystemet för startups är välutvecklat. Sverige har tekniska universitet och högskolor i mer än 20 städer med ett regionalt ekosystem av inkubatorer och innovationsstöd. Det saknas dock fokus på sportstech, liksom långsiktiga satsningar med tilldelade medel. Ett fåtal sportstech-acceleratorer har genomförts i Sverige, men det finns ingen bestående satsning.
  2. Tillgång till kapital och investerare dedikerade mot sportstech. Det finns flera svenska VC-firmor som har investerat i sportstech, men ingen som investerar i det specifikt.
  3. Att sportsektorn har ett genuint engagemang för innovation och teknik. Idag saknas bred nationell förståelse för vad sportstech är och vilka lösningar som finns.
  4. Hemvist för innovativa storklubbar, inklusive klubbaserade acceleratorer. Motsvarigheter till Barcelona Innovation Hub saknas helt i Sverige. De satsningar som görs av nationella förbund och organisationer är otillräckliga i jämförelse.
  5. Att styrande i stat/region/stad och myndigheter står bakom en fokuserad satsning. Det finns mindre satsningar i delar av landet, Tillväxtverket har t.ex. gått in för att utveckla en specifik region. Dock saknas en nationell satsning och handlingsplan.
  6. Att sportstech ses som dörröppnare till ökad fysisk aktivitet och folkhälsa. För fördelning av statliga forskningsmedel inom idrotten finns inget delområde för sportstech. Det finns inte heller något nationellt pris, likt Anzta i Australien och Nya Zealand.

Svenska startups inom sportstech, som vill skala upp för att nå den internationella marknaden, skulle gynnas av en nationell strategi, till.exempel som del av regeringens nationella strategi för Life Science. För att Sverige ska få ett välutvecklat ekosystem med en tydlig framtidsvision krävs att en branschorganisation bildas. Givet att sportstech-branschen har problem med kapitalförsörjning behöver investerare även kompetenshöjning och ökad förståelse för sektorn.

Passerar vi dessa steg kan sportstech komplettera fintech som ett av flera svenska techunder!

Stina Lundgren Högbom
fil. dr KI, Global Relationship Manager, Health and Sports Technology Initiative C.

Mikael Mattsson
idrottsfysiolog, expert digital hälsa vid Rise, Health and Sports Technology Initiative, samt grundare av Svexa

Pernilla Norlin
vice vd Entreprenörskapsforum