I en artikel i Sydsvenskan nyligen kallar Sveriges Ingenjörers ordförande, Ulrika Lindstrand, bristen på ingenjörer för ”överdriven”. Hon uppmanar oss företag att sluta se ingenjörer som en ”slit-och-släng-vara”. Uttalandet är inte bara okunnigt, det är dessutom oförskämt.
Vi sitter på första parkett till det drama i form av huggsexa om rätt kompetens som utspelar sig dagligen. Trots att vi har ett försprång framför många andra i och med att vi har utnämnts till ”Sveriges bästa arbetsgivare”, har mycket låg personalomsättning och kompetensutvecklar vår personal kontinuerligt, drabbas vi hårt av kompetenskrisen.
Vi erbjuder rekryteringsbonus, lockar med löner som är bland de högsta på marknaden, erbjuder vidareutbildning och ändå måste vi tacka nej till uppdrag eftersom kompetensen helt enkelt inte finns.
Då ska man ha i åtanke att våra rekryterare överpresterar. Förra året anställde vi över 400 personer, ungefär 45 procent av dem var ingenjörer. De senaste två månaderna har vi anställt nära 100 nya medarbetare. Hade det funnits tillräckligt med kompetens hade den siffran varit ännu högre.
Jag skulle vilja uppmana Ulrika Lindstrand att prova våra skor för en dag. Försök att hitta en senior Javautvecklare, med ingenjörsbakgrund. Jag misstänker att Ulrika Lindstrand kommer att gå bet.
Den akuta kompetenskrisen i Sverige får konsekvenser, inte bara för oss. Techsveriges siffror från 2020 larmade om att det 2024 kommer att saknas 70 000 personer inom techsektorn, många av dem ingenjörer. Analysen som gjordes var att bristen leder till minskade investeringar, minskad tillväxt och långsammare klimatomställning. Den leder också till att Sverige tappar konkurrenskraft och innovationsförmåga. Enligt Stockholms Handelskammare kommer kompetensbristen att leda till 34 miljarder kronor i utebliven ekonomisk tillväxt – per år – om vi inte får bukt med problemet.
Digitaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen har kraftigt förändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Behovet av teknisk kompetens har aldrig varit större och konkurrensen om ingenjörerna hårdnar. Regeringen satte dessutom, i ett svagt tillfälle, det övergripande målet för Sverige att landet ”ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Vi håller på att sacka efter vår omvärld rejält där.
Så problemet är inte att vi arbetsgivare har en ”slit-och-släng”-mentatlitet. Problemet ligger i utbudet. För att klara av framtida utmaningar behöver fler unga välja en högre teknisk utbildning, men också gå klart utbildningen. Under de senaste åren har regeringen skapat tusentals nya utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna. Det är en del i en större satsning som syftar till att ge fler chansen att utbilda sig inom så kallade bristyrken. Riksrevisionen fick i uppdrag att granska satsningen och kunde rapportera att fler studieplatser inte motsvarades av fler utexaminerade ingenjörer. Många hoppade helt enkelt av utbildningen. Bara hälften av de som börjar en utbildning tar ut sin examen. Det ger ingenjörsutbildningarna en beklämmande topplacering i listan över avhopp.
Skälen är säkert många till det, men ett som är avgörande är dåliga kunskaper i matematik. Här är duktiga lärare som får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb ofta direkt avgörande för om en elev utvecklar kunskap och intresse för matematik, som i ett senare skede kan leda vidare till en ingenjörsframtid.
Ulrika Lindstrand väljer att lägga ansvaret på oss som arbetsgivare. Satsa på vidareutbildning av den egna personalen – anställ nyutexaminerade ingenjörer och lär upp dem på plats, är hennes råd. Det är svårt att inte ställa sig frågan: vad tror hon att vi håller på med?
Under 2021 anställde Consid ett 70-tal nyutexaminerade ingenjörer. Vi har Sveriges andra bästa traineeprogram, där deltagarna får såväl undervisning som praktisk erfarenhet. Vår befintliga personal har tillgång till en uppsjö olika kompetensutvecklingsprogram – det livslånga lärandet pågår hos oss, i detta nu.
För att ytterligare ta saken i egna händer ansökte vi förra året om att få starta en egen YH-utbildning inom IT, men fick, precis som 82 procent av alla dem som ansökte om att få erbjuda it-utbildning – nej.
Vi sliter för att locka fler kvinnor till branschen och företaget, huvudsakligen, (naturligtvis) genom att vara en inkluderande arbetsgivare, men också genom att lyfta kvinnliga förebilder genom priser såsom Årets Equalizer, plattformen Q by Consid.
Företagen kan inte lösa den här krisen på egen hand. Hela samhället måste kraftsamla för att kunna ta vara på digitaliseringens möjligheter och hänga med i den utveckling som snabbspolades framåt flera år genom pandemin.
Det borde ha gjorts igår och måste göras idag. Bristen på ingenjörer är inte överdriven och vi behandlar verkligen inte våra ingenjörer med en ”slit-och-släng”-mentalitet.
Anita Beslic, HR-chef på Consid
Peter Hellgren, vd på och grundare av Consid
