Runt årsskiftet 2023–2024 och under en period därefter löper avtalen ut för ett par av modulerna i Stockholms skolplattform.

Det handlar om modulen för schema och modulen för frånvaro och närvaro där man i dag har avtal med Skola24, modulen för elevdokumentation och resultat som Pingpong har nu och modulen för planering och bedömning där dagens leverantör är Unikum.

– Barn- och elevregistret som är navet är Tietoevrys och där löper avtalet ytterligare några år innan det är dags att påbörja en ny upphandling, säger utbildningsdirektör Lena Holmdahl.

Arbetar med underlaget

Ännu är upphandlingarna inte igång men sedan det togs beslut i utbildningsnämnden i februari om att initiera dem har arbetet med att få in synpunkter från olika grupper och representanter inom alla de olika yrken och skolformer som använder plattformen.

– Vi har hållit på med kravfångsten och håller nu på att utifrån det ställa samman upphandlingarnas förfrågningsunderlag.

Och det är inte säkert att upplägget blir detsamma som 2012 då upplägget var att plattformen skulle följa eleven genom alla årskurser.

– Kanske är det inte så enkelt att samma upplägg fungerar för förskolan till komvux. Man jobbar på olika sätt och det är olika skolformer även om mycket är lika, säger Lena Holmdahl.

När det ska vara klart och upphandlingarna dra igång vill hon inte svara på men säger att det ”kommer man att bli varse”.

Skolplattformen har fått massiv kritik – så kommer då de nya modulerna att göra skolplattformen bättre?

– Ja, det är verkligen vår förhoppning att de ska kännas bättre och modernare. Allt som hänt har vi med oss i det här arbetet för att det ska bli bättre.

Annorlunda marknad nu

Lena Holmdahl framhåller att tekniken utvecklats sedan 2012 och att hela marknaden ser annorlunda ut. Inte minst startsidan har varit ett problem – det har handlat mycket om att plattformen varit svårnavigerad.

Runt 360 000 ska använda samma plattform – elever, vårdnadshavare, lärare och annan skolpersonal – och då är det viktigt att ingången blir bra.

– Det måste vara lätt att komma åt det man ska ha och vi hoppas att många av dagens leverantörer har tagit till sig av hur startsidor och så ser ut.

För två år sedan granskades vad som hade gått snett i projektet bakom skolplattformen och då pekade man bland annat på att det varit konsulter som lett det och inte personer med kunskap om verksamheten. Så ser det inte ut denna gång.

– Det är viktigt att det här blir bra så nu gör vi hela arbetet själva istället för att förlita oss på konsulter. Vi tar bara in de kompetenser vi behöver men leder det internt och arbetar nära verksamheten. Vi har tagit till oss av kritiken och försöker göra allt så noggrant och genomarbetat som det bara går. Och det kommer heller inte kosta så mycket nu när vi inte har så många konsulter.

”Känner mig trygg”

Det har varit väldigt spänt mellan er och Öppna skolplattformen som lanserades av frustrerade föräldrar – har ni lärt er något av dem som ni tagit till er?

– Absolut. Jag förstår verkligen att de vårdnadshavare som använder deras plattform gör det om de är nöjda med den. Och det har mycket just med startsidan att göra och hur olika användare kommer åt olika saker och det har vi tagit med oss i arbetet. Jag känner mig trygg med att vi gör detta på ett bra sätt, säger Lena Holmdahl.

Om skolplattformen denna gång ska bygga api:er som Öppna skolplattformens företrädare har efterlyst är oklart – där hänvisar Lena Holmdahl till att hon inte kan kommentera det på grund av sekretessen kring förfrågningsunderlag.

Läs också: Efter alla turer – Stockholm upphandlar skolplattform igen
Användarnas uppror – här är historien om Öppna skolplattformen