2017 sänktes energiskatten kraftigt för datacenter i Sverige. En viktig drivkraft var att få hit fler datacenter. Norden har goda förutsättningar för att etablera datacenter men stora aktörer valde i högre grad våra grannländer och den höga elskatten i Sverige identifierades som ett hinder.

Under de fem år som gått ligger skattebortfallet på drygt 1,3 miljarder kronor, men eftersom företag kan begära att få lägre skatt inom tre år från det att elen förbrukats kan bortfallet bli större.

Dåligt underlag

I en ny rapport är Riksrevisionen kritisk till att regeringen inte gjort någon uppföljning av de konsekvenser som den sänkta energiskatten för datacenter fått. Granskningen visar att underarbetet inför skattereformen hade stora brister i planering, genomförande och uppföljning.

– Underlaget har inte varit tillräckligt och frågan man ställer sig är om regeringen har förstått datacentermarknaden, vilka företag som finns och vilka behov som finns, säger Dimitrios Ioannidis, som lett granskningen.

Inte minst handlar det om att datahallarna trots skattesänkningen inte fått några krav eller incitament kring att arbeta med hur de kan bidra till energisystemen – genom att exempelvis energieffektivisera eller låta andra använda spillvärme.

”Det faktum att regeringen utgick från att en nedsättning av energiskatten skulle stimulera investeringar i datacenter, visar i sig att regeringen var medveten om att datacenter är väsentliga energiförbrukare. Det är därför rimligt att regeringen skulle ha övervägt datacentrens roll i energisystemet”, skriver Riksrevisionen.

Lyft frågan

I dag känns den frågan brännande aktuell med energikris och ett näringsliv som skriker efter el, men faktum är att det var en fråga som även lyftes inför att skattesänkningen genomfördes.

Energimyndigheten skrev i en rapport 2016 att datacenter är en joker som kan bidra till flexibilitet på energimarknaden och Svenska Kraftnät konstaterade också inför reformen att den snabba expansionen av datahallar var en utmaning för elnäten men att det skulle balanseras av energieffektiviseringar.

– Från regeringens håll har vi förstått att man utgått från att datacenter har ett eget incitament att effektivisera för att få ner kostnaderna – men det incitamentet sjönk när skatten sänktes, säger Dimitrios Ioannidis.

Kan öka takten

Det är inte med nödvändighet så att datacenter självmant bygger in i sina affärsmodeller att de också ska tillföra energi och flexibilitet till energisystemet konstaterar han.

– Men datacenterföretag uppger i granskningen att de skulle kunna öka takten i sin energieffektivisering och att det skulle ha spelat roll om staten hade kopplat ihop nedsättningen av energiskatten med frågor om miljö och energi.

Som exempel nämner han också att man i Finland överväger att villkora stödet med att det görs energiinsatser.

I Sverige har regeringen inte gett Business Sweden, som arbetat med att främja datacenterinvesteringar till Sverige, i uppdrag att lyfta fram sakpolitiska mål som energipolitik i sina samtal.

Färre än väntat

När skattesänkningen infördes omfattades de datacenter som förbrukade över 0,5 megawatt av skattesänkningen men det ändrades senare till 0,1 megawatt. Ändå har färre datacenter än väntat tagit del av skattesänkningen visar granskningen – prognosen i regeringens underlag var 235 men hittills handlar det om 80.

Dessutom har antalet som beviljas skattesänkning sjunkit över tid eftersom det visat sig att skrivningarna är så otydliga att Skatteverket efter hand tvingats se över vilka som omfattas och stramat åt kraven efter hand. Bland annat handlar det om att de som är berättigade till stödet ska förfoga över utrustningen, något som enligt Skatteverket är svårt att fastställa.

Det har inneburit att samlokaliserade datahallar som först beviljades sänkt skatt nu inte längre bedöms ha rätt till det.

– Företag använder ofta en blandning av olika datacenter där det också finns behov av samlokaliserat. Så om man ska stimulera en bransch är det bra om man förstår den. Och här har man inte kartlagt branschen och de behov som finns i efterfrågeledet.

Dimitrios Ioannidis framhåller att Skatteverket redan efter ett år kom med ett förtydligande ställningstagande mot bakgrund av de frågor som uppstått om vilka som kunde ta del av nedsättningen. Främst just frågorna som uppstått när det gällde samlokaliserade datacenter.

Skatteverket hade därför tidiga indikationer på utmaningar avseende nedsättningen.

– Men regeringen har inte gett Skatteverket något uppdrag om kartläggning, uppföljning eller utvärdering av nedsättningen av energiskatten för datacenter.

Granskningen har varit avgränsad och inte gått in på hur effekterna för samhället ser ut men att färre företag visat sig ha tagit del av skattesänkningen kan självklart ha inneburit att också färre jobb faktiskt skapats.

Och Dimitrios Ioannidis konstaterar att underlaget just kring sysselsättningseffekter inför att skattesänkningen kom på plats var mycket svårbedömt och otydligt. Analysen av hur många ytterligare jobb som skulle skapas för varje jobb på ett datacenter varierade exempelvis från 0,3 till 1,3.

Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att göra ett omtag där man ser över den sänkta energiskatten för datacenter som grundas på en utvärdering av konsekvenserna och genomför åtgärder för att koppla de statliga insatserna för datacenter till de energipolitiska målen.

Läs också: Så tacklar datacenterbolagen de skenande elpriserna
Statens bidrag till datacenter granskas – AWS till motattack direkt