Idag är det förbjudet att bugga brottslingar. Men justitiedepartementet har i ett pm föreslagit att det ska bli tillåtet för mycket grova bott, sådana där straffet väntas bli minst fyra års fängelse. Förslagen kommer huvudsakligen från polisen.

Datainspektionen framhåller att det är viktigt att lagstiftarna tar hänsyn också till människors privatliv och integritet.
– Vi tror att det är risk att en stor mängd uppgifter lagras en längre tid. Vi anser att så fort man har konstaterat att uppgifterna inte är relevanta, ska de raderas, säger Leif Lindgren, chefsjurist på Datainspektionen.

Myndigheten poängterar också att buggningsförslaget måste sättas in i ett större sammanhang. På senare tid har en mängd förslag kommit från justitiedepartementet som leder till inskränkningar i integriteten genom att ökad användning av it- och kommunikationsteknik. Även försvarsdepartementet har kommit med sådana förslag.

– Det är viktigt att det finns regler som talar om hur polisen får använda uppgifterna. Därför är det också viktigt att ta fram en ny polisdatalag, säger Leif Lindgren.

Just nu pågår en översyn av just polisdatalagen, som handlar om hur polisen får hantera känsliga uppgifter.

Datainspektionen är inte odelat kritisk till buggningsförslaget.
– Både brottslingarna och tekniken utvecklas. Det är naturligt att brottsbekämpningen vill anpassa sig, säger Leif Lindgren.

Fakta

  • Ett flertal av de 40 remissinstanser som gett synpunkter på buggningsförslaget har enligt justitiedepartementet en blandad inställning. Några tycker att allt är bra.

  • Fem avvisar förslaget helt: Stockholms universitet, Svenska Advokatsamfundet, Justitieombudsmannen, Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet.

  • I februari ska regeringen fatta beslut om buggnings-pm:et ska omarbetas till ett lagrådsförslag.