När den nya regeringen kom på plats i oktober stod det först inte helt klart var digitaliseringsfrågorna skulle hamna, men efter två veckor blev det civilminister Erik Slottner, KD, som skulle ta hand om dem. Men till skillnad från en lång rad företrädare har han varken titeln it-minister eller digitaliseringsminister.

Så vilket är då hans ansvar och hur ska digitaliseringen hanteras på regeringskansliet med den nya konstellationen?

– Jag har ett samlat ansvar för samhällets digitalisering. Men det finns ingen instruktion om hur jag ska lägga upp det utan det är mycket upp till mig och min stab att avgöra vad vi lägger in i detta, säger Erik Slottner.

– Men har man ett samlat ansvar för ett område som är sektorsövergripande så måste jag naturligtvis också ha en bra dialog och utvecklingsarbete också med andra departement.

Ansvar hos andra ministrar

Samtidigt har andra ministrar också ansvar inom sina områden säger han och lyfter särskilt fram sjukvårdsministern Acko Ankarberg, KD. Just digitaliseringen av sjukvården finns specifikt nämnt i Tidöavtalet där det står att det ska genomföras ”en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården som ersätter och kompletterar de 21 regionernas befintliga infrastruktur”.

Som civilminister har han en större portfölj än sina företrädare menar Erik Slottner. Förutom ansvar för frågor kring kommuner och regioner, statlig förvaltning och offentlig upphandling så har han också fått ansvar för digitalisering och även konsumentfrågor – det hade inte hans företrädare. Hur stor del digitaliseringen utgör vill han dock inte ”siffersätta” men säger att det är en ”tung beståndsdel”

– Det är ju inte så att inte andra ministrar får komma med förslag och intiativ kring digitalisering – ”the more the merrier”.

Ordförandeskapsår i fokus

Nästa år är det dags för Sveriges ordförandeskap i EU och det är också det som han har fokus på allra först.

– Där finns flera så kallade akter som bland annat rör artificiell intelligens, digital identifikation, cyberresiliens och hur data fördelas mellan olika aktörer. Det känns som en viktig omedelbar prioritering att få de akterna att gå framåt och helst bli beslutade, säger han.

Om digitalisering kommer att bli en av de frågor som Sverige prioriterar under sitt ordförandeår kan han dock inte svara på – vilka det blir ska statsministern meddela den 14 december.

Men oavsett hur det blir med den saken så är han tydlig med att han, som ansvarig för digitaliseringspolitik, kommer att arbeta för att få EU-regelverken på plats.

– En del av akterna har också kommit ganska långt, säger han.

Undanröja hinder

Vid sidan av det ser han som sin viktigaste roll som civilminister med ansvar för digitaliseringen är att stödja både offentliga och privata aktörer att komma vidare med digitaliseringen och framför allt att undanröja hinder – framför allt lagstiftningshinder.

– Sverige har laggat efter under senare år och andra länder håller på att komma förbi eller har redan passerat oss och det tycker inte jag är bra. Vi måste öka tempot.

Är det några specifika laghinder du tänker på?

– Nej, inte nu redan. Det måste vi ta reda på. Vi tillträdde rätt nyligen och vi har inte kommit så långt i den processen ännu, Och här behöver vi hjälp av jurister och annan expertis att identifiera sådana hinder – och inte minst från det privata näringslivet självt.

Den digitala klyftan är ett annat område som Erik Slottner ser som prioriterat.

– Det handlar både om den fysiska tillgängligheten, mobilt eller med fiber, men också om de grupper som har svårt att hänga med i den digitala utvecklingen. Om inte digitaliseringen ska öka klyftorna i samhället och uppdelningen mellan grupper så är det jätteviktigt att ha en inkluderande digitaliserinsgpolitiik och det är ett viktigt raster att ha med sig.

Handlar om handlingskraft

Digitalisering har hittills inte varit ett område där det stått några stora politiska strider, det håller Erik Slottner med om.

– Nej det är inte så stora ideologiska skiljelinjer där annat än möjligen kring integritet och brottsförebyggande arbete. Det handlar mest om handlingskraft och där hoppas jag på att bli en mer handlingskraftig minister än mina företrädare. Det går så otroligt snabbt så det gäller att ta tillfället i akt, vara snabbfotad och ta initiativ, säger Erik Slottner.

Ännu så länge finns få konkreta besked kring olika frågor – det är tidigt i mandatperioden menar civilministern.

En sådan fråga är hur molntjänster ska hanteras och om vi ska inrätta ett statligt moln.

– Det har vi inte hunnit bereda eller sätta oss in i utan det är något som det arbetas med på departementet. Hur vi hanterar data och vem som ska ha rätten till data är ju också EU-frågor som bara kommer att bli viktigare, inte minst kopplat till det försämrade säkerhetsläget i omvärlden. Här tror jag att vi behöver kroka arm med resten av EU i och med att det är en säkerhetsfråga måste det vara större än bara det nationella planet.

Frågan om e-id viktig

Tidigare moderatledaren Anna Kinberg Batra, som i dag är särskild utredare i den stora Betalningsutredningen, gick nyligen ut i en debattartikel om att Sverige behöver ett statligt e-id.

Men även när det gäller den frågan vill Erik Slottner återkomma senare i avvaktan på den rapport som Myndigheten för digital förvaltning, Digg, ska bli klar i slutet av januari.

– Det här är en fråga som är viktig och brådskande eftersom vi ska ha en gemensam europeisk digital identifikation som kommer vi att behöva ge besked om en inte alltför lång framtid. Vi behöver en identifikation med högre säkerhet, men om den behöver vara statlig eller inte det kommer vi att svara på senare.

När det gäller digitaliseringen av offentlig sektor i stort tror han att det finns ett behov av en ökad styrning från statens sida.

– Ja jag tror det behövs mer samlade åtgärder och it-gemensamma lösningar. Jag har ju min bakgrund i Stockholms stad där jag var borgarråd under senaste mandatperioden. Det är en stor kommun och även där har vi haft problem med digitala lösningar – och också skulle jag säga med kompetensbrist. Då kan man bara tänka sig hur det ser ut i vissa mindre kommuner i glesbygden. Vi behöver kunna erbjuda ett mer samlat it-stöd och det efterfrågas i kommuner och regioner också, säger han.

– Sedan är ju frågan hur mycket ansvar staten ska ta och hur mycket det privata näringslivet kan göra. Jag ser ju framför mig att stat och näringsliv måste gå i armkrok i det här arbetet.

Kompetensen på andras bord

När det gäller just kompetensen ligger den frågan hos andra ministrar – Erik Slottner hänvisar till utbildningsministern och arbetsmarknadsministern. Men han pekar ändå på att den nya möjligheten att kunna vidareutbilda sig samtidigt som man behåller 80 procent av lönen är en bra insats.

Det finns en oro kring att reglerna kring arbetskraftsinvandring stramas åt och att det ska bli krångligare att få hit it-specialister?

– Den frågan ligger hos migrationsministern. Men den oron tror jag är obefogad. Tanken med det är inte att komma åt välutbildad it-arbetskraft utan att komma åt fusk, svartkontrakt och misär. Det handlar inte om att sätta stopp för utbildad arbetskraft – det välkomnar vi och tycker är väldigt bra med den typen av arbetskraftsinvandring.

Ser möjligheterna

Så vad har han själv då för relation till it och digitalisering? Han har samma kunskap som de flesta andra i samma ålder som han själv – 40 plus – har, säger han.

– Jag har inte någon sådan utbildning och har inte jobbat med det. Men jag ser vad digitaliseringen skapar för möjligheter och hur det underlättar vardagen framför allt. Det räcker ju att gå tillbaka tio år så är ju mycket av det som vi i dag tar för självklart i våra liv som inte fanns då. Det slås jag väldigt ofta av.

Han pekar också på hur irriterad han blir när saker inte är digitaliserade.

– Jag fick min lönespec hemskickad med posten, det kändes ju stenålder. Och det har ju bara skett på några år den utvecklingen,

Potential i äldreomsorgen

I sin tidigare roll som trygghets- och äldreborgarråd i Stockholms stad har han också på nära håll sett hur viktig digitaliseringen kan vara.

– Den kan utveckla omsorgen om de äldre men också förbättra arbetsmiljön för personalen och effektivisera våra verksamheter. Jag var det första äldreborgarrådet som lade pengar direkt på äldreförvaltningen för att de skulle utveckla sin digitalisering. Där lade vi ett antal miljoner per år för att stärka kompetensen och hjälpa verksamheten att komma igång.

Han räknar upp sådant som nyckelfri hemtjänst, digitala inköp åt de äldre så att undersköterskor inte behöver gå och handla i affären, och digital nattillsyn.

– Ganska lågt hängande frukter men sådant som ofta sker analogt i dag och skulle kunna ske digitalt.