net

Ny nordisk kedjejätte efter storaffären

Redan i februari kom en av årets största affärer i den svenska branschen när de två hemelektronikkedjorna Netonnet och Komplett slog sig samman. Det skapar en jätte som hade en omsättning på 18,5 miljarder kronor under 2021 och beräknas ha en nordisk marknadsandel på ungefär 10 procent.

Planen är, åtminstone i dagsläget, att alla de tre varumärkena Netonnet, Komplett och Webhallen ska leva vidare och odla vidare sin respektive strategi. En väsentlig orsak till sammanslagningen var ambitionen att bli starkare på inköpssidan. I samband med att affären presenterades uppgav man att det handlar om synergier på minst 200 miljoner kronor årligen. Senare under året blev det också andra besparingar, när Netonnet kapade 25 tjänster.

Nya köpglada koncerner skapas

Det har köpts mycket bolag under 2022 och det har också skapats nya aktörer som vuxit fram med tydlig förvärvsagenda. Två bolag som skapats i år med viljan att konsolidera branschen är Aderian Group och Twoday.

Aderian Group skapades i mars av sju olika bolag och har sedan dess hunnit med ett antal lokala förvärv. Twoday är det bolag som skapats av Vismas avknoppade konsultverksamhet. Här lovas också förvärv, även om vi inte sett något exempel på det än. Men med sina drygt 2 000 anställda och ägaren CVC i ryggen uppger sig bolaget vara redo att växa.

huawei

Huawei trappar ner

Den kinesiska jätten Huawei är en betydligt mer blygsam aktör på den svenska marknaden numera, och många av bolagets svenska anställda har valt att söka sig bort från bolaget. I samband med att bolaget överger ett antal västliga marknader helt väcks även frågan vad som ska hända i Sverige?

Svaret på den frågan blir att vänta och se. Bolagets knapphändiga svar säger att man ska fortsätta som tidigare, men samtidigt vittnar allt fler om ett mer defensivt Huawei än tidigare. Något som ses som en väldigt avgörande tidpunkt och händelse är när Kammarrätten i Stockholm i juni avslog bolagets överklagan av PTS beslut om att stänga ute bolaget från den svenska 5G-utbyggnaden. Beslutet fick även effekt inom andra delar av verksamheten, i och med att allt fler kunder blev försiktigare med att göra sig beroende av kinesisk teknik.

Kriget överskuggar det mesta

Rysslands attack mot Ukraina i februari och det brutala kriget har påverkat mycket även i den svenska it-branschen. Redan när kriget bröt ut innebar det stor oro och hjälpande aktiviteter från de bolag som har stor verksamhet på plats i Ukraina, som till exempel Nexer och Tietoevry. Och viljan att hjälpa till har genomsyrat hela branschen, och det har varit flera bolag som skräddarsytt tjänster och utbildningar för att hjälpa ukrainare till Sverige.

Men kriget har även påverkat affärsmässigt på många sätt. Redan i samband med krigsutbrottet pratades det om att det skulle slå mot it-investeringar och det har dessutom inneburit högre elpriser och problem med logistik. Och inte minst har det cyberkrig som också brutit ut påverkat branschen på många sätt.

volvo

Rullar ut ny utvecklingsavdelning

I mars gick Volvo Cars ut med en storsatsning i Stockholm. Fordonsjätten hade bestämt sig för att ta in sin mjukvaruutveckling internt, med målet att stå för minst hälften av utvecklingen på egen hand inom några år. Totalt siktar man på att ha 700 personer på den nya tech-hubben, och det innebär också att runt 400 ska rekryteras i en bransch som redan brottas med kompetensbrist.

Volvo Cars är också en stor konsultköpare, och ett sådant beslut rör naturligtvis om hos de stora konsultbolag som jobbar med bilbolaget. Konsulterna lät dock inte särskilt oroliga över att det skulle innebära förlorade konsultuppdrag. Däremot blir det ytterligare en aktör som ska tampas om de bästa utvecklarna. ”Generellt sett i Stockholm är det en mycket hög efterfrågan på mjukvaruutvecklare”, konstaterade Samuel Skott, vd på HiQ. Vilket kan ses både som svar både på om man är rädd att tappa uppdrag och ökad konkurrens om utvecklare.

Nytt arbetsliv kräver nya kontor

Distansarbete har blivit en självklarhet numera. Det nya sättet att jobba har också fått många bolag att se över sina rutiner, och inte minst sina kontor. Det har bland annat slagit hårt mot ett område som Kista. ”Man väljer att minska ytorna för att istället flytta till ett bättre läge. Antingen sitter man bra eller så jobbar man hemma. Att sitta halvdåligt är inget alternativ”, sammanfattar Niclas Höglund, analyschef på JLL Sweden den rådande trenden som tydligt symboliseras av till exempel CGI och Proact.

De flesta undersökningar visar också att det är ett uppskattat sätt att jobba. Ett exempel är att 80 procent av tillfrågade it-akademiker svarar att de inte ens skulle söka ett jobb om det inte gick att delvis jobba på distans. Men att det nya arbetslivet samtidigt är i en utvecklingsfas blir tydligt av att chefer vittnar om att det är svårt att hinna se alla och veta hur medarbetare mår när man inte ses lika ofta.

Intensivt Microsoft-år

Det har varit ett intensivt år för Microsoft. It-jätten rivstartade året med att presentera köpet av Activision Blizzard för drygt 623 miljarder svenska kronor. Men de stötte på patrull direkt. Konkurrensmyndigheten ville annat och huruvida det blir en affär eller ej lär avgöras i domstol.

Här i Sverige har det också hänt en del. Tomas Frimmel har tagit över vd-rollen efter Hélène Barnekow och det nya partnerprogrammet, som enligt bolaget har haft de största förändringarna på 15 år, har sjösatts. Dessutom har man meddelat att det ska byggas ännu mer datacenter i Sverige, trots att bolaget även hunnit med att vara kritiskt mot att den svenska elskatterabatten för datacenter ska skrotas.

Och året slutade nästan lika intensivt som det började. En riktig mastodontaffär med Londonbörsen blev precis klar, och strax därefter presenterades programmet som kallas Datagräns EU, vilket innebär att europeiska kunder som använder Azure, Microsoft 365, Dynamics och Power BI-plattformarna från och med årsskiftet ska kunna lagra och bearbeta kunddata inom EU:s datagränser.

svenska återförsäljare

Har Sverige blivit för litet?

Europa, och inte minst Nordeuropa med de tysktalande länderna, Benelux och Storbritannien, har blivit allt viktigare jaktmarker för svenska bolag. Redan under 2021 såg vi den strategin tydligt uttalad av konsultbolag som HiQ och Omegapoint. Och under 2022 är det många som följt efter i samma fotspår.

Det gäller inte minst de stora nordiska återförsäljarna Atea, Dustin och Advania. Numera finns både Dustin och Atea på tio i topp-listan över Europas största it-återförsäljare. Och för Dustin är det numera Nederländerna som är den enskilt största marknaden. Dustins vd Thomas Ekman säger att storleken gör att man blir intressantare för kunder och leverantörer, och att storlek är extra viktig i en lågmarginalaffär.

Advania har valt Storbritannien som första anhalt utanför Norden. Var Atea ska ta nästa steg återstår att se. Enligt koncernchef Steinar Sønsteby finns det planer på det, och då kommer det bli ett stort förvärv. ”Det ska knyta an till det vi håller på med och vara en plattform för att växa vidare, med en omsättning på minst en miljard kronor”, säger han.

Svidande kritik mot svensk e-förvaltning

Den svenska digitaliseringen av offentlig sektor ligger en bra bit efter flera av våra europeiska grannar. Det framkom i den rapport om europeiska e-förvaltningens status som Capgemini, Sogeti, IDC och universitetet Politecnico di Milano gjorde på uppdrag av EU-kommissionen, och som lades fram under hösten. Sverige rankas sämst i Norden, och hamnar bara på plats nummer 15 av de 35 länder som finns med i rapporten.

Från branschens håll försöker man pusha på, men är samtidigt inte överraskade om att vi halkat efter. Dålig samkörning mellan myndigheter och juridiska utmaningar lyfts fram som förklaringar. Men Lars Kullberg, ansvarig för offentlig sektor på Capgemini, säger att det molnlimbo vi hamnat i gör det svårare. ”Norge har strategin cloud first medan jag brukar skämta om att vi i svensk offentlig sektor har strategin cloud last. Det påverkar naturligtvis långsiktigt och gör att vi halkar efter”, säger han.

Svårare att rekrytera utanför Sverige

Rekryteringsviljan har fortfarande varit hög i den svenska it-branschen. Det gäller inte minst för konsultbolag på jakt efter specialistkompetens, Inte sällan behöver svenska bolag vända sig utomlands för att hitta den kompetens de behöver. Men det har inte varit lika lätt på grund av väldigt långa handläggningstider för arbetstillstånd hos Migrationsverket.

Myndigheten svarar att det beror på ny lagstiftning som kommit de senaste åren, och att den förändrat hur ärenden handläggs och vilket underlag som behöver tas in. Man uppger också att det ska tillkomma fler enheter som jobbar med de frågorna. Huruvida det ger resultat eller inte får vi se under det kommande året.