År 2022 har utan tvekan varit ett utmanade år som tyvärr lagt grund för en betydligt mer osäker framtid, inte minst exemplifierat av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Förutom att skapa ett fruktansvärt mänskligt lidande har kriget, och dessförinnan pandemin, gjort oss väldigt medvetna om vilka risker som finns med att skapa beroenden från tredje land. Och hur snabbt dessa beroenden kan skapa stora problem för oss.
Men det sägs att i tider av kris föds nya lösningar. EU har vaknat till liv ordentligt där flera initiativ har tagits för att öka Europas självförsörjningsgrad inom områden som halvledare och kritiska metaller för den gröna omställningen. Även inom digitaliseringsområdet har Europa kommit till insikt att en tydlig digital agenda behövs för att öka Europas självförsörjningsgrad. Det som behövs nu är en tydlig strategi för genomförande av agendan.
När vi nu står inför ett stundande svenskt ordförandeskap i EU hoppas jag att den svenska regeringen verkligen tar ledartröjan med en strategi för genomförande med fokus på att bygga ut den europeiska digitala suveräniteten. Här finns nämligen flera möjligheter för att både bidra till en hållbar utveckling av digital infrastruktur och till att skapa förutsättningar för tillväxt för svenska bolag.
Ett exempel som regeringen bör titta på är Esams arbete för att identifiera alternativ till Microsoft Teams. Drivet av ett tydligt behov av att få fram verktyg som faktiskt är lagliga att använda, och som dessutom lever upp till högt ställda krav på funktionalitet, har Esam även skapat affärsmöjligheter för många olika svenska och euroepiska it-företag som levererar mot den offentliga sektorn. De har sänt signalen att ”samarbetar ni och utvecklar ni så kommer vi köpa”.
På samma sätt som Esams kartläggning har banat väg för europeiska samarbetslösningar inom offentlig sektor, efterlyser jag ett liknande uppvaknande även från den privata sfären. Tillsammans med oss leverantörer behöver företagen vara med och bana väg för den robusthet som Sverige och Europa behöver inom digitalisering. Som bonus är de med och skapar möjlighet för sig själva att följa de regelverk vi har – och i slutändan värna sina kunders data och inte spela ett högriskspel med något så värdefullt och viktigt.
När nu Europa så kraftfullt har fokus på att stärka sin egen utveckling av digitala tjänster borde vi i Sverige ta möjligheten och leda den. Vårt klimat och förhållandevis stabila elförsörjning har redan skapat en kraftig etablering av datacenter där vi många gånger exporterar kapacitet. Vi borde nu fylla dessa datacenter med Europas framtida digitala tjänster. Tjänster för digitalt samarbete, tjänster för AI och tjänster för trygga europeiska molnplattformar för innovation.
Flera länder ligger redan i startgroparna till att dra i gång statligt finansierade projekt för att öka vår självförsörjningsgrad, ett exempel på detta är Tysklands satsning på halvledare. Det är med andra ord inte en fråga om Europa kommer öka sin digitala suveränitet, utan vilka länder som tar på sig ledartröjan och ser affärspotentialen i det.
Här måste den svenska regeringen agera och utnyttja den kunskap som redan finns bland myndigheter, den infrastruktur vi har och den kompetens som finns inom digital innovation bland svenska företag. Låt därför 2023 bli året då Sverige leder utvecklingen för Europas digitala suveränitet!
Johan Christenson, grundare och VP Innovation Cleura
