Att bevisa att man är firmatecknare eller att man har en specifik examen är inte särskilt svårt när du är hemma i ditt eget land – men är svårare om du är i ett annat EU-land. Men nu arbetar EU på att ta fram ett ramverk för en digital plånbok där alla uppgifter ska kunna verifieras i olika medlemsländer.
I plånboken hanteras alla de intyg och identiteter som kan behövas – som pass, körkort, vaccinationsbevis, olika biljetter eller intyg på din ålder eller på att du är firmatecknare.
Ännu är lagstftningen inte på plats men förhoppningen är att det blir klart i år – kanske redan nu i vår, under Sveriges ordförandeskap.
Parallellt pågår också arbetet med att skapa en teknisk referensarkitektur för att olika länders digitala plånböcker ska kunna utbyta data.
Testa olika flöden
Och nu ska också konceptet med digitala plånböcker testas. Fyra olika konsortier tittar på hur olika flöden skulle kunna fungera och skapa piloter – det handlar bland annat om att se hur uppgifter kring universitetsutbildningar och examina kan utbytas eller körkortsuppgifter.
Ett av de fyra konsortierna leds av Bolagsverket och det riktar in sig på resande, organisationer och betalning.
– Att vi talar om organisationer innebär att vi inte bara ser det ur individens perspektiv utan också tittar på hur den organisation – ofta myndighet – som tillhandahåller uppgifter och verifierar identiteter berörs, säger David Magård som är strateg på Bolagsverket och ansvarar för projektet.
Bara i det konsortiet ingår i dag 56 olika aktörer, bland annat några länder inom EU och utanför – som Norge och Storbritannien – men också exempelvis kortföretaget Visa, säkerhetsföretaget Avast och svenska Bank-id.
– Det är blandat offentligt och privat och vi har allt från små startups till stora amerikanska jättar med.
Pågår i två år
Projektet har totalt 200 miljoner kronor i finansiering och pågår i två år. Testerna är tänkta att starta i maj men det är viktigt att den tekniska referensarkitetkuren är på plats först – i januari hoppas David Magård.
I de tester som Bolagsverket leder utgår man från att det första steget – att identitieten är säkrad – redan är taget och så tittar man på steg två. Hur man kan utbyta information.
– I vårt konsortium testar vi flöden där jag exempelvis reser till ett annat EU-land som representant för ett företag. När jag flyger ska jag kunna se till att alla kvitton hanteras i den digitala plånboken och när jag kommer till hotellet ska jag slippa skriva under en massa papper – det ska räcka med den digitala identiteten så ska alla uppgifter kunna flöda från hotellet till det företag jag reser för.
Integritet ett fokus
Tanken med att kunna hantera alla sina digitala identiteter på det här sättet är inte bara att göra det praktiskt. Det handlar också om att bara behöva dela med sig av de data som är relevanta. Som att man skulle kunna bevisa sin ålder för att få tillgång till en tjänst eller komma in i en lokal utan att behöva visa hela personnumret.
– Den typen av uppgifter glöms ju bort av en människa inom en kort stund. Men när man identifierar sig digitalt så lagras det. Just integriteten är ett fokus i det förslag till förordning som kommissionen lagt fram, säger David Magård.
I EU:s lagförslag finns krav på att alla stora plattformar ska acceptera de digitala plånböcker som medlemsländerna tar fram och se till att vara interoperabla med den arkitekturen de bygger på.
Påverkar e-tjänster
Att skapa sådana här sätt att säkert utbyta information digitalt är något som han är övertygad om kommer att slå igenom på bred front.
– För mig är storheten i det här att om några år alla ha en digital plånbok och använda den. Det kommer att påverka e-tjänster och hur vi utbyter data – och vad det innebär i nästa steg vet vi inte. Men det kommer att ändra spelplanen.
Sverige har länge stuckit ut i och med att vi använder mobilt bank-id väldigt brett men också att den dominerande digitala id-lösningen drivs av bankerna och att vi inte har ett nationellt e-id.
Driver på nationellt e-id
Men på senare tid har ett nationellt e-id kommit upp på agendan och Digg, Myndigheten för digital förvaltning, har tillsammans med Polismyndigheten och Försäkringskassan fått i uppdrag att utreda hur en statlig e-legitimation skulle kunna se ut. Ett uppdrag som redovisas i slutet av januari.
Uppdraget är inte direkt länkat till den digitala plånboken men det har ändå drivit på arbetet – inte minst för att dagens bank-id-lösning inte omfattar alla, bara de som är bankkunder och tanken är att alla ska kunna ha en digital plånbok.
Dessutom kommer de digitala plånböckerna att ha en högre säkerhetsnivå än bank-id som inte ligger på EU:s högsta nivå.
– Sverige har lite av en specialsituation och en del andra medlemsländer har också andra ingångar där de ser det hela i en global kontext och vill se till att det hela specifikt bygger på gemensamma europeiska lösningar och standarder, säger David Magård.
Han är glad över att Bolagsverket nu har ett så stort ansvar i arbetet framåt.
– Det sägs ibland att svenska myndigheter inte är så bra på att delta på EU-nivå – men här är vi verkligen det. Och när piloterna är klara om två år tror jag att vi kommer att börja se ett genomförande där digitala plånböcker kommer på plats.
Läs också: Statligt e-leg närmar sig verklighet – ”bidrar till ökad inkludering”
Stora planer på en ”digital plånbok” i EU – men Sverige ligger efter
