Regn tenderar att variera även mellan närliggande platser och vara svårförutsägbart. De data som i dag ligger till underlag när det görs väderprognoser eller analyser av var det kan komma att bli översvämningar samlas in med hjälp av utplacerade regnmätare och radarteknik.
Men på sistone har ytterligare ett sätt att samla in information om regnmängder tillkommit. Under några år har SMHI i samarbete med Tre och Ericsson drivit ett pilotprojekt där man använt sig av mobilmaster för att få ett bättre grepp om hur mycket det regnar.
Signalerna dämpas
Redan för över 15 år sedan kom forskare i Israel och Nederländerna på att eftersom signalerna mellan mobilmasterna dämpas av regn så kan den dämpningen användas för att förstå hur mycket regn som faller.
– Det handlar om att dra nytta av en teknik till något som den inte var tänkt för, säger forskningsledaren Jafet Andersson på SMHI.
– Jämfört med de konventionella mätningar som görs så ökar upplösningen i mätningarna med en faktor tio när vi använder mobilmaster – det kommer in data från fler platser och oftare.
Och runt 2015 drog SMHI igång ett pilotprojekt tillsammans med Tre och Ericsson där man tagit in data från mobilmaster i Göteborg och på så sätt kunnat få en mer exakt bild av nederbörden.
– Det här är en typ av data som är mer komplett än den vi får från våra andra källor. Den har högre tids- och rumsupplösning, vi får information om regnet var tionde sekund.
Analyser och prognoser
Nederbördsdata kan exempelvis användas för att bättre förstå hur avrinningen i ett område fungerar och var det finns risk för översvämning eller för att lägga in i vädermodeller som på sikt ger bättre prognoser.
Det kan handla om att förstå hur det regn som föll på en plats för fem minuter sedan kan påverka ett annat ställe en timme senare.
– Kanske samlas det vid en pumpstation eller en viadukt så att det blir översvämning där. Man kan analysera när rören blir fulla eller marken blir mättad, säger Jafet Andersson.
Det här är information som kan användas när vi behöver klimatanpassa vårt samhälle bättre.
Däremot är det svårt att använda den mer exakta informationen om nederbörd som man kan få fram när de konventionella metoderna kombineras med data från mobilmaster till att se klimatförändringar eftersom tidsserien är alldeles för kort – vi har inga exakta data bakåt i tiden att jämföra med.
Nytta för olika fält
Även om de data som nu delas bara innehåller en kortare tidsperiod över ett begränsat område så har ingen annan i världen lyckats lägga ut så högupplöst data där både konventionella källor och mobilmaster använts.
Och de är inte bara till nytta för forskare inom meteorologi och hydrologi utan även inom andra fält framhåller Jafet Andersson.
– Det kan handla om forskare inom miljöövervakning, sensornätverk, big data-analys, maskininlärning eller signalbehandling exempelvis, säger han.
– Det kan också finnas nyttig information för exempelvis försäkringsbolag eller kommuner. Den data vi delat genom den här vetenskapliga publikationen är dock förhållandevis obearbetad, så den passar bäst till att utforska potentialen i informationen. Mer behövs för att skapa operationella tjänster.
Jafet Andersson uppmanar också alla som är intresserade att gå in och prova och labba.
– Vem vet vi kanske inte har tolkat allt på bästa sätt – kanske kommer någon på en bättre metod och då är det bara att höra av sig.
För att ge en bättre helhetsbild och kunna utvärdera olika beräkningsalgoritmer så delar SMHI också med sig av data från några meteorologiska stationer och väderradar. Dessa delas även i längre tidsserier operationellt.
Hoppas fortsätta
I en serie pilotprojekt har SMHI, Ericsson och Tre testat mobilmasttekniken operationellt och lyckats skapa kartor med regn för varje föregående minut under flera års tid vilket är unikt i världen.
Senaste projektet tog slut för några år sedan men SMHI hoppas på att kunna permanenta inflödet av sådana data framöver. Och de upplever att det finns en positiv attityd från deras tidigare samarbetspartner.
– Det handlar mer om att få ett upplägg som alla är bekväma med – när det gäller finansiering och att man känner att det är värt att vara med. Sen finns det regelverk och andra aspekter som ska hanteras också. Så det är lite olika dimensioner att ta hänsyn till, säger Jafet Andersson.
Det finns en enorm potential i att kunna använda data för andra ändamål än de samlats in för ursprungligen framhåller han.
– Alla får gärna vara med och fundera på vad de sitter på i sina organisationer – finns det sådana data hos oss som vi kan tillgängliggöra som kan göra samhällsnytta? Något som kanske påverkas av temperatur eller regn?
