När Nvidias vd Jensen Huang i dagarna är på besök i Stockholm är det för att presentera en större uppgradering av superdatorn Berzelius – ”en av världens mest avancerade” med hans egna ord – som är placerad vid Linköpings universitet. Det sker i en tid som Jensen Huang själv, under en pressträff i samband med detta, beskriver som ”centrum av AI-revolutionen”.

De första 12–14 åren var fokus till stor del på forskning, men i och med chattboten Chat GPT, har det breda genombrottet kommit, menar han.

– Nu är det många som kan se AI-genombrottet och uppskattar det man kan göra med tekniken. Men kärnan i AI handlar om att en dator skriver mjukvara som ingen människa kan göra, och det handlar om automatisering av till synes intelligenta uppgifter, som att till exempel skriva stories.

Men helst pratar ändå Jensen Huang om vad AI kan göra på viktiga forskningsområden som life science och läkemedel, miljö och klimat eller inom fysik.

Svensk språkmodell

Det är också inom sådana områden som superdatorn Berzelius kan användas, men även för att träna språkmodeller. Systemet tränar en språkmodell kallad GPT-SW3, som kan skriva ett tal eller svara på frågor på svenska och som är ämnad för svenska forskare och företag.

Superdatorn finns på Nationellt superdatorcentrum och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Jensen Huang berättar att Nvidia bidrar med teknik och expertis som behövs för att implementera och använda det här instrumentet. Uppgraderingen består bland annat i att superdatorn går från att ha använt 60 av Nvidias snabbaste AI-system till att de lägger till ytterligare 34 system.

– Om du är forskare inom AI eller om du använder AI inom, till exempel life sciences, så behöver du ett modernt instrument som hjälper dig att skriva mjukvara ingen människa kan göra.

– Tidigare satte sig människor vid sitt tangentbord och komponerade i C++ eller Java när de utvecklade mjukvara. I dag behöver du hjälp från en superdator för att processa enorma mängder data och göra förutsägelser som ingen mjukvara kunde tidigare.

Nyckel för AI-forskning

Anders Ynnerman, professor vid Linköpings universitet närvarade också vid pressträffen och säger att infrastruktur är en nyckel för AI-forskning och för att konkurrera internationellt.

– Vi tittar på den forskning som pågår i Asien och USA, och de forskarna har tillgång till maskiner och databehandling i en skala som vi inte sett tidigare. Därför är det här så viktigt.

Viktiga områden för superdatorn som Ynnerman lyfter fram är den nämnda språkmodellen GPT-SW3, men även maskininlärningsprojekt för life sciences, förståelse av innehåll och bilder, gebit där Sverige ligger i framkant.

Med det genombrott för AI som Jensen Huang menar att vi är mitt uppe i följer en rad frågor, om allt från vilka möjligheter det här innebär för både nya och etablerade företag till hur AI-tekniken bör regleras.

Europa på efterkälken?

Det brukar talas om att Europa laggar efter USA i utvecklingen, när det gäller att implementera AI och även att få fram framgångsrika startups på området. Jensen Huang håller dock inte med om den bilden.

– Titta på dagens event här i Stockholm. Vi har 500–600 forskare och utvecklare här som vi arbetar med bara i Sverige, allt från startups till storföretag. De första vi arbetade med där vi använde AI för att generera nya potentiella mediciner var Astrazeneca. Vi har arbetat med Volvo för autonoma system och med startups som Einride. Spotify var en av de tidigaste användarna av AI i världen.

– Jag tror att den här synen kan handla mer om att vi är bättre på att berätta om vad vi gör i USA.

På samma fråga, men ur ett svenskt perspektiv, svarar professor Anders Ynnerman:

– Det finns mycket kompetens i Europa och många innovativa företag. Men om man ser på forskningen har Europa kanske inte alltid varit så bra på att kapitalisera på den innovation och forskning som finns. Men det finns ett väldigt stort intresse, nu har vi till exempel 80 företag med i WASP-programmet. Jag tycker att vi bör ha en bättre självbild.

WASP är en Wallenbergfinansierad forskningssatsning inom AI i Sverige.

Normer måste utvecklas

En annan het fråga är regleringarna av den här tekniken, inte minst mot bakgrund av AI-förordningen som nu arbetas fram inom EU och som ska reglera hur tekniken får användas.

Jensen Huang talar om vikten av säker AI och att man måste utveckla sociala normer och legala normer för hur tekniken ska användas, något han också verkar optimistisk inför att det sker.

– Allting håller på att utvecklas just nu. Det faktum att vi alla pratar om det gör att vi får en mycket bättre position så att vi till slut hamnar på ett bra ställe, säger han.