Under senare år kan man se en tydlig trend att it-upphandlingar överprövas allt mer sällan, visar siffror från Upphandlingsmyndigheten för perioden 2016 till 2021. För hårdvara och mjukvara har andelen överprövningar nästan halverats.

2016 överprövades 17 procent av hårdvaruupphandlingarna men bara 8,7 procent överprövades 2021. Mjukvara gick från 8,6 procent 2016 till 4,4 procent 2021 och it-tjänster har sjunkit från 8,0 procent 2016 till 5,9 procent 2021.

Ännu finns inga siffror för 2022, de dröjer till sent i höst eftersom eftersläpningen är stor enligt Joakim Skoog, statistiker på Upphandlingsmyndigheten.

– Men under det tidsspann som vi har siffror på så är det en tydligt sjunkande trend.

Det handlar heller inte om att antalet upphandlingar minskat och att det påverkat överprövningarna – de ligger ganska stabilt konstaterar han. Och även om det kan sippra in ytterligare några överprövningar för 2021 så påverkar det inte trenden.

Finns en misstro

Så handlar det då om att offentliga upphandlingar nu är så mycket bättre att färre överprövas? Nej, tyvärr tror inte upphandlingsexperten Magnus Josephson det. I stället pekar han på att så stor del av överprövningarna går det offentligas väg att leverantörerna inte längre tycker det är värt det.

– Man måste börja med att fundera på varför man vill överpröva något överhuvudtaget – jo, för att man tror att man kan vinna. Men i och med att det har blivit svårare att vinna överprövningar så tror jag många gett upp. Många jag pratar med säger att det inte är någon idé.

Han pekar på att inte bara it-leverantörernas tro på förvaltningsrättens opartiskhet sjunkit under senare år utan att det finns en bredare kritik.

– När det gäller skattemål så vinner nästan alltid offentlig förvaltning – i en undersökning uppgav 61 procent av alla advokater att de inte anser att domstolarna är opartiska i skattemål.

Den misstron har också letat sig in när det gäller överprövningar där många leverantörer inte känner att domstolarna tittar på deras argument och bevis ordentligt.

Mycket sekretess

En annan beståndsdel i det är att allt mer av upphandlingsunderlaget sekretessbeläggs.

– Ofta handlar det om att man gett poäng till de olika texter som kommit in i anbuden, och får man då inte läsa det vinnande anbudets text blir det svårt att överklaga, säger Magnus Josephson.

När han talar med it-leverantörer så tycks trenden dock gå från poängsättning av anbud mot att enbart handla om lägsta pris.

– Det blir ju också svårare att överpröva.

Kan det inte vara så att en del företag ”okynnesöverklagat”?

– Nej ett företag som verkligen anser att en upphandling fått ett felaktigt resultat de gör det på goda grunder. Det finns såklart undantag men det kostar tid, energi och pengar att överklaga och ryktet kan också sättas på spel.

Konsolidering spelar in

Men det finns också andra orsaker som kan spela in anser Magnus Josephson – exempelvis har it-branschen konsoliderats så att det helt enkelt är färre bolag som kan överpröva. Dessutom är det brist på it-konsulter så det har inte gjort så mycket om man missat en affär.

– Nu med sämre tiden kan det komma att ändras eftersom it-bolagen då kan tvingas säga upp personal om de inte vinner en tillräcklig mängd affärer.

Det kan också handla om att en eller ett par aktörer överprövar en period och andra då följer efter – och sedan kan det sjunka senare.

Magnus Josephson tror inte att 2022 års siffror kommer att visa någon ökning av överprövningar men på sikt tror han ändå att de kommer att öka igen och att skadeståndskraven för otillåtna direktupphandlingar kommer att öka.

Fel anledning

Offentlig sektor har ju under flera år uttryckt en frustration över att så mycket överprövats och sinkat digitaliseringen – kan det vara bra att det nu minskat?

– Det är bra om det är av rätt anledning, det vill säga att upphandlingarna är bättre. Men så är det inte. Offentlig sektor hade varit digitaliserat för länge sen om den sett det mer som att köpa ett samarbete, ofta kallat partnering, än timmar.

För att snabba på digitaliseringen handlar det i stället om att fråga sig mer om vilket resultat man vill få ut av investeringen anser Magnus Josephson.

– Vi måste sluta säga upphandling och säga investering i stället. Det skapar större fokus på avtalets slutresultat, säger han.

Läs också: Upphandlingsexpert föreslår ratingsystem för it-leverantörer – ”som när du bokar hotell”