För snart fyra år sedan så drog Västra Götalandsregionen, VGR, igång ett pilotprojekt där drönare transporterade blod mellan tre sjukhus i Göteborg – Sahlgrenska, Östra Sjukhuset och Mölndals sjukhus.
Projektet föll väl ut även om drönare inte används för blodtransporter i dagsläget. Däremot följdes det av ett annat projekt där drönare levererar hjärtstartare när det kommer in ett larm.
I dag finns fem drönare i regionen som skickas ut vid plötsliga hjärtstopp. De drivs fortfarande i projektform och täcker bara drygt 10 procent av invånarna men används skarpt.
Få lägesbild
Och nu har man påbörjat ytterligare ett nytt projekt som handlar om att drönarna också ska kunna användas för att skickas till olycksplatser för att få en tidig lägesbild.
– Vi har ju inte så mycket i vården som bara gör en sak och sedan står stilla. Så vi ser stora möjligheter med att drönarna kan göra mer, säger Magnus Kristiansson, som är innovationsledare på Innovationsplattformen VGR.
Han berättar att en av erfarenheterna från hjärtstartarleveranserna är att drönarna hinner fram före vårdpersonalen.
– De är på plats inom fem minuter medan ambulanserna ligger på ett snitt runt 11-12 minuter.
På så sätt går det få en bild av scenariot väldigt mycket snabbare och förmedla det till larmoperatörerna. När de ser hur det ser ut kan de förhoppningsvis göra mer precisa bedömningar av läget.
Dimensionera rätt
Det kan handla om sådant som att dimensioner resurserna rätt och inte skicka fler eller färre än vad som behövs, att få en mer exakt position – ibland tvingas utryckningsfordon leta efter rätt plats – och man kan se om man behöver ta en annan väg på grund av stopp i trafiken.
– Vi testar det skarpt redan nu men utan att använda det som beslutsunderlag ännu. Vi är mer intresserade av exempelvis hur lång tid det tar att hitta olyckan, ifall tillstånden fungerar och hur integreringen med övriga samverkande insatser och myndigheter ska se ut och sådant.
Vill samverka
Inför testerna har regionen vänt sig till Integritetsskyddsmyndigheten och fått tillstånd att ta bilder med drönare i samband med skadeplatser och sjukvårdsinsatser.
– Vi vill gärna samverka med andra som räddningstjänsten, SOS Alarm, länsstyrelser och MSB för att hitta nyttor med att få en tidig lägesbild – vi tror att det kan bli ännu bättre med fler aktörer, säger Magnus Krisitiansson.
Ytterligare ett projekt för drönare är på gång, och det handlar om logistik.
– Vi tänker oss att vi ska använda drönare för att transportera blodprover från mindre vårdinrättningar till sjukhus och labb. Vi kommer köra ett test i Göteborgs skärgård där det idag är mycket manuell hantering – proverna fraktas med bil och färja och vi hoppas kanske kunna ersätta några av de körningar vi gör idag med drönare istället.
Allt inte på plats
Men för att ta nästa steg och kunna rulla ut drönare på allvar i vården så krävs det att en hel del annat kommer på plats konstaterar Magnus Kristiansson,
– De drönare vi har i dag flyger i kontrollerat luftrum och då koordineras trafiken från flygledartorn.Men om vi skulla öka antalet drönare med 30-50 procent för att täcka en större del av regionen så skulle de flyga i luftrum som till största delen är okontrollerat och då stöter vi på problem eftersom vi inte vill utsätta folk för risker.
Hur det ska fungera är en diskussion på nationell nivå kring luftrummet för drönare där VGR också deltar och frågan landar i slutänden hos Trafikverket och andra berörda myndigheter.
Oklar organisation
Det finns också en hel del organisatoriska frågor att reda ut – för det är inte självklart var ansvaret för drift och förvaltning ska hamna.
Men om drönarna har fler än en uppgift – hjärtstartarleveranser görs inte ens en gång om dagen – så räknar Magnus Kristiansson med att inte bara ekonomin blir bättre utan att den organisatoriska strukturen kan bli tydligare.
– Ska det ligga på larmcentralen? Ambulansvården? Kanske blir det så att vi inrättar ett eget flygledartorn för våra drönare. Det är sådant som vi behöver fundera på.
