Klimatförändringarna och den fortsatta urbaniseringen gör att tiden då Sverige skonades från allvarliga naturkatastrofer är förbi. Vi kommer att få se både fler och mer intensiva skyfall, och översvämningar med värre konsekvenser än vi tidigare varit med om. Vi kan inte med säkerhet veta när och var de sker, men det finns definitivt möjligheter för svenska myndigheter att bli bättre på att rusta sig. Med en satsning på digitala lösningar, inklusive digitala tvillingar, går det att förutspå och hantera situationer innan de blir katastrofer.
Översvämningarna Gävle och Dalarna under 2021 var något utöver det vanliga. Båda områdena fick erfara skyfall som vissa dygn översteg 100 mm, och slutnotan blev hög, med skador på både hus, vägar och viadukter. Faktum är dock att Sverige klarade sig förhållandevis bra i jämförelse med vad Tyskland, Holland och Belgien gjorde, där katastrofala översvämningar, på grund av skyfall, under samma period ledde till att långt över 100 människor miste livet och att 1000-tals människor tvingades fly. Hur det blir nästa gång och vilket område som drabbas vet vi inte, men att det sker förr eller senare vet vi.
Klimatförändringarna är en stor orsak, och översvämningarna kommer troligen att bli mer frekventa i framtiden, precis som torka, skyfall och skogsbränder. Då städerna blir allt mer tätbefolkade drabbas vi dessutom allt hårdare.
Sveriges översvämningsberedskap vilar idag mycket på den fysiska infrastruktur som finns runt om i kommunerna. Och i ingenjörstunga Sverige är vi ganska bra på att både bygga och implementera fysisk utrustning för att hantera översvämningar. Tyvärr har dock kommuner och myndigheter under flera år varit lite naiva långsamma i sitt förhållningssätt till de digitala möjligheter som idag finns och som bör komplettera den fysiska utrustningen. Det verkar nästan som att inställningen hos beslutsfattare är att digitalisering är en nymodighet som vi kan klara oss utan även fortsättningsvis. Sanningen är dock att vi lever i nya tider med nya utmaningar som kräver nya lösningar.
Så vad kan vi göra? För det första måste vi se till att utrusta den befintliga infrastrukturen med sensorer som ansluts till ett centralt övervaknings- och styrsystem. För det andra måste kommuner bli bättre på att samverka. Mer frekventa och kraftigare skyfall gör att många kommuner idag inte klarar att hantera situationen själva. Det gäller därför att koppla samman de resurser som finns både fysiskt och digitalt. Vid lokala skyfall, kan det vara så att en kommuns fysiska infrastruktur med pumpar och lagringsmöjligheter inte räcker till, men med hjälp av lösning som är fysiskt och digitalt sammankopplad med en eller två andra kommuners infrastruktur kan kapaciteten mångdubblas.
För att denna typ av gemensamma lösningar ska vara så effektiva som möjligt måste de dock också kompletteras med sensorer och annan utrustning som kan skapa, samla in och analysera data och agera utifrån detta. Och här är möjligheterna i princip obegränsade. Med väderdata som uppdateras i realtid för olika platser, data om vattennivåer, vattenkvalitet, lagringskapacitet, pumpkapacitet och tillgång till kompetens går det att skapa smarta AI-lösningar som tar hänsyn till alla aspekter samtidigt och ur ett helhetsperspektiv. Dagens digitala lösningar tar hand om komplexa nätverksutmaningar och skapar en helhetssyn där kommuner kan agera på datainsikter i realtid och under dynamiska förhållanden.
Fullt utbyggd kan den här typen av lösningar göra det möjligt att skapa en digital representation – en digital tvilling – av den fysiska lösningen. Via den digitala tvillingen kan myndigheter och kommuner med hjälp av algoritmer skapa fiktiva scenarier för att se hur den potentiella översvämningen påverkas av olika faktorer. De sammankopplade systemen kan optimeras därefter och säkerställa maximal kapacitet och mer effektiv hantering överlag. De här scenarierna går inte att testa i praktiken på den fysiska infrastrukturen, men via simuleringar med den digitala tvillingen vet vi ändå vad som kommer att hända och hur samhället påverkas av det. Som ett resultat kan myndigheter och kommuner spara enorma kostnader och stort lidande som framtida översvämningar annars skulle kunna orsaka.
Vissa ser denna typ av investeringar som självklara, framförallt yngre personer som växt upp med digitala lösningar av olika slag. Men eftersom klimatförändringarna redan orsakar mer regn och fler översvämningar så har vi inte tid att vänta på att de ska hinna bli chefer och kan ta investeringsbesluten. Det är dags att dagens myndighets- och kommunchefer tar digitaliseringen på allvar och får upp ögonen för vilken lågt hängande frukt smart datahantering är för att skydda oss alla från framtida översvämningskatastrofer.
Farzad Ferdos, Xylem
