För drygt fem år sedan vågade sig tre forskare – Niklas Arvidsson, professor på KTH som forskar om betalningssystem och hans forskarkollegor Jonas Hedman på Handelshögskolan i Köpenhamn och Björn Segendorf som då jobbade på Riksbanken – på en djärv förutsägelse om att i dag, den 24 mars 2023, skulle den svenska handeln sluta ta emot kontanter.

Genom att extrapolera fram ett datum ville de sätta ljuset på det faktum att i och med att vi svenskar betalar allt mer sällan med kontanter så skulle hanteringen till sist bli så dyr för butikerna att det helt enkelt inte skulle löna sig att ta emot kontanter.

Inte helt galet ute

Vid första påseendet tycks forskarnas kvalificerade gissning inte ha gått hem. Men Niklas Arvidsson tycker inte att de var helt galet ute.

– Vi kom ändå ganska nära skulle jag säga. Det datum vi räknade fram baserade sig på att 18 procent då betalade med kontanter i handeln, säger han.

– Med den nedåtgående trenden skulle den andelen vara nere i sju procent nu och då skulle de ekonomiska förutsättningarna vara sådana att det inte var lönsamt längre och handlare borde därmed inte acceptera kontanter av ekonomiska skäl. Det var vår definition.

Och när det gäller andelen kontantbetalning i butik så stämmer prognosen nästan exakt. Enligt Riksbankens beräkningar låg antalet som betalar med kontanter på åtta procent förra året och det betyder att det bör vara nere på 7,5 procent nu enligt Niklas Arvidsson.

Förändrad omvärld

Det innebär i princip bara att brytpunkten fram till att det blir olönsamt förskjutits en liten bit i tiden. Samtidigt har det hänt en hel del annat under de senaste fem åren som ändrat scenariot en del – inte minst att det uppstått en opinion för kontanter och att omvärldsläget förändrats.

En stark opinion för kontanter påverkar troligen också handlarna så att de behåller kontanter även om det är olönsamt för att inte stöta sig med sina kunder.

Ett tecken på de förändringarna är att den totala kontantmängden i Sverige ökat trots att trenden med allt lägre andel kontanta betalningar fortsätter. När kriget i Ukraina började steg det kraftigt – mellan februari och mars 2022 ökade det med 7,57 procent, den enskilt största ökningen under en månad sedan år 2000. I dag finns kontanter för ungefär 65 miljarder kronor ute i det svenska samhället.

– Den rimliga tolkningen är väl att människor har lyssnat på MSB:s rekommendation om att ha kontanter hemma. Att det är ett slags prepping om det värsta skulle hända helt enkelt. Men att kontantmängden skulle öka var absolut inget vi förutsåg.

Viktig utredning

Om en vecka är det dags för Betalningsutredningen att lämna sitt betänkande och slutsatserna där kan sätta ramarna för diskussionen och besluten framåt. Men när det gäller kontanter så tror inte Niklas Arvidsson på några stora förändringar.

– Troligen kommer man säga att Riksbanken även fortsättningsvis ska ge ut kontanter i den omfattning marknaden behöver. Det är vad som sägs om e-kronan som är det mest spännande men rimligen kommer utredningen att föreslå att riksbankslagen görs om och en e-krona ges ut.

Men för att göra det krävs också ett riksdagsbeslut och där är det lite oklart hur stort intresset egentligen är – inget parti driver frågan.

– Det finns partier som slåss för kontanter men de talar inte om e-krona. Och det är kanske inte heller en valvinnare – om och när Riksbanken ger ut e-kronor så lär det ytterligare driva på minskningen av kontantanvändning, säger han.

Vilken roll tror du att en e-krona kan få i betalningssystemet?

– Det är väldigt svårt att säga. Det beror på hur den designas. Om den ska fungera som ett digitalt alternativ till kontanter så handlar det om mindre, snabba betalningar kanske mest från person till person. Men där har ju också Swish kommit in och just ersatt kontanter i första hand. För att få människor att förstå vad en e-krona är och hur den ska användas skulle det dessutom krävas en rejäl folkbildningskampanj.

Erbjuda något annat

Så för att lyckas måste e-kronan erbjuda något annat – kanske möjligheten att betala i ett offlineläge exempelvis.

– En sak som skulle kunna få den att slå är om staten betalade ut lönerna till sina anställda i e-kronor på ett konto som en bank hanterar eller kanske en reviderad form av skattekontot. Då skulle man få ut en volym som skulle driva användningen, säger han och konstaterar samtidigt att det knappast är något som bankerna skulle gilla.

Även om e-kronans väg till succé inte är självklar så kommer de digitala betalningsalternativen – som kort, mobila betalningar och Swish – att på sikt slå ut kontanter enligt Niklas Arvidsson.

Infrastrukturen för elektroniska realtidsbetalningar blir också stadigt bättre – nyligen blev exempelvis Riksbanken klara med sitt system RIX-INST för omedelbara betalningar och det driver på utvecklingen mot digitala alternativ ytterligare.

Svårt stå emot digitalisering

I längden tror han inte att kontanterna står pall för generationsväxling, digitalisering av samhället och e-handel.

– Det kommer alltid finnas ett intresse av att behålla kontanter eftersom vissa grupper i samhället är beroende av dessa men mycket talar för att användningen minskar över tid.

Möjligen kan de leva kvar som en slags beredskapsfunktion,

– Beredskapsmotivet är ett starkt argument för att det skulle överleva. Utan el och internet är det svårt att hantera kontanter också men betalningssystemet som helhet blir mer robust ju fler parallella system vi har.

Så vad säger du – vågar du komma med ett nytt datum för när handeln slutar ta emot kontanter?

– Nej, det vågar jag mig inte på. Den dagen som RIksbanken slutar ge ut kontanter – ja det ligger långt in i framtiden. Men jag tänker mig att minskningen av kontantanvändningen minskar i takt med den demografiska utvecklingen.

Läs också: Hur betalar vi om strömmen och internet försvinner? Är kontanter lösningen?