Sveriges ordförandeskap i EU sammanfaller med att flera viktiga lagstiftningsförslag förhandlas fram i unionen – inte minst den omtalade AI Act som syftar till att skapa riktlinjer för en etisk och tillitsfull AI.

Under ett seminarium på SNS diskuterades de här nya lagförslagen och vilken påverkan de kommer att ha för Europas och Sveriges konkurrenskraft – och kritiken mot AI-akten var stundtals hård.

Det finns en utbredd oro för att allt för omfattande lagstiftning sätter krokben för innovativa företag och i förlängningen drabbar konkurrenskraften gentemot USA och Kina. Att det finns mycket AI-kompetens både i Europa och Sverige råder ingen tvekan om – frågan är om de innovativa företagen och individerna stannar kvar på hemmaplan om regelverken blir för snåriga och svåra att leva upp till.

Skickar fel signal

Jörgen Warborn (M), EU-parlamentariker som profilerat sig inom digitaliseringsfrågorna är mycket kritisk till AI Act. Det behövs visserligen reglering av ny teknik, men att reglera AI som helhet med hjälp av horisontell lagstiftning som AI Act är helt fel väg att gå, menar han.

– Då sänder man en signal att AI är mer av ett problem än en möjlighet, när förhållningssättet behöver vara precis tvärtom.

– Det kan finnas utmaningar med AI som vi måste titta på, vad gäller diskriminering, integritet eller produktsäkerhet men då är det bättre att man går in i respektive lagstiftning och uppdaterar den.

Jörgen Warborn menar att kommissionen med hjälp av regler vill skapa tydlighet och framförhållning för industrin, men att utvecklingen inom techsektorn går så snabbt att det inte går att skapa trygghet med hjälp av lagstiftning.

– I stället måste vi följa utvecklingen, ligga nära och se vad som är riskerna, och när de uppstår får vi reglera de riskerna, men inte genom att ta hela det här horisontella greppet.

Hämmar innovationen

Fredrik Heintz, som är professor i Datavetenskap vid Linköpings universitet, berättar att grunden i AI Act är den riskbaserade approachen, som innebär att olika tillämpningar ska ha mer eller mindre reglering beroende på hur stor risk de innebär för slutanvändarna.

Det finns tillämpningar som är så riskfyllda att de inte kommer inte att tillåtas alls. Till exempel diskuteras ansiktsigenkänning i realtid på offentliga platser.

– Men sedan finns det högrisk-AI, som innefattar medicinska tillämpningar eller HR-lösningar och där det kommer att finnas hårda krav. Min gissning är att mer än man förväntat sig kommer att klassas som högrisk.

– Jag tror att den stora utmaningen kommer att bli hur vi säkerställer innovation när vi har de här omfattande regleringarna.

Svårare än GDPR

Tung kritik mot EU:s föreslagna regelverk kommer även från Carolina Brånby, jurist och policyansvarig på Svenskt Näringsliv, som menar att de är så detaljerade att vanliga företag får svårt att efterleva dem.

– AI Act bekymrar oss. Många ligger redan efter med att implementera GDPR, och nu bygger vi på med AI-akten. Och om företagen har det svårt med GDPR så får de det ännu svårare med AI Act.

Är det då inte viktigt att värna individen i den här utvecklingen, undrade publiken på seminariet?

– Det är inte så att vi inte värnar individen. Vi har en rigorös produktsäkerhetslagstiftning, diskrimineringslagar, GDPR och skadeståndsrelgering. Det är inte så att AI inte är reglerat, säger Carolina Brånby.

Saknas kunskap

Hur ska då företagen hantera den här lagstiftningen när den väl blir verklighet?

– Det finns mycket att göra, inte minst för mindre och medelstora företag, och vi har många erfarenheter från GDPR. Vi ska inte underskatta hur mycket hjälp som behövs och även hur mycket ny teknik som behövs. Vi skulle behöva ha compliance-by-design, nya tjänster, nya produkter, nya lösningar som gör att de små företagen mycket enklare kan följa lagstiftningen, säger Carolina Brånby.

Om hanteringen av AI-lagen faller på IMY behövs också ett rejält tillskott där för att de ska kunna guida och hjälpa företag rätt i den snåriga djungeln. Tyvärr är det svårt att hitta kompetens i de här frågorna, enligt Carolina Brånby.

– Det är ett stort problem att vi inte kan så mycket om det här området. Vi måste lära oss mer och därför behövs mer pengar till forskningen.