Att sätta fysiska böcker i motsats till AI är feltänkt. När socialdemokraten Michael Ländin i sin artikel säger nej till regeringens satsning på en halv miljard kronor till mer fysiska läroböcker glömmer han bort grunderna i skolan.
Barn som växer upp i Sverige i dag lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Brist på skärmtid är inte ett problem. Det är ett betydligt större jämlikhetsproblem med barn som inte får grundläggande kunskaper med sig: att räkna, skriva och läsa längre texter.
Skolverkets genomgång av vetenskapliga rapporter visar på flera fördelar med tryckta texter. Vid digital läsning tillbringar läsaren kortare tid med att just läsa. Eleverna gick igenom texten snabbare på bekostnad av förståelsen av vad de nyss läst. De som hade läst tryckt text kunde på bättre sätt återge huvudpoänger, mindes fler delar och visade överlag på en bättre läsförståelse. En majoritet av lärarna tycker också att analoga läromedel är ”mycket viktiga” för elevens kunskapsutveckling. Vidare finns det studier som visar att barn som använder papper och penna skriver längre uppsatser, har lättare att känna igen bokstäver och kommer ihåg mer av undervisningen.
Det är därför ett stort problem att tveksamma digitala lärportaler på vissa håll har tillåtits tränga ut böcker, papper och penna. Vår historiska satsning på tryckta läromedel handlar inte om att förbjuda digitala läromedel. Utan att alla barn har rätt att ta del av tryckta läromedel av hög kvalitet, till hjälp i sin strävan att lära sig att läsa, skriva och räkna.
När miniräknaren kom var det ett kraftfullt redskap. Det fick oss dock inte att sluta att lära de grundläggande räknesätten till barnen. Vi vill att våra barn ska kunna grunderna, innan de använder AI som redskap.
AI och digitaliseringen av samhället är förstås i grunden bra. Det ger stora möjligheter att möta allt från klimathotet till att göra vardagen enklare. Eventuellt kan det även på sikt förändra vår syn på undervisning, men där är vi inte än. För Sverige som nation är det också en viktig konkurrensfråga. Men åtskilliga timmar framför en skärm för ett barn per dag görs på bekostnad av annat.
Jag noterar också att Michael Ländins motstånd till böcker delas av Annika Strandhäll (S) som reagerat i sociala medier mot regeringens nya politik. Jag hoppas att ni socialdemokrater tänker om kring detta, så vi får ett brett stöd för fler fysiska böcker i skolan.
Vi välkomnar utvecklingen med AI, men vi vill att våra barn ska bli förare och inte bara passagerare i den digitaliserade världen.
Lotta Edholm, skolminister (L)
