De flesta som har besökt två olika vårdinrättningar i samma stad, i egenskap av patienter, har nog undrat varför de tvingas uppge samma uppgifter flera gånger. Än jobbigare blir det för en patient om de två vårdinrättningarna finns i olika regioner. Enhetlig datahantering i den svenska sjukvården lyser med sin frånvaro.
Patientjournaler är praktexemplet på de här problemen. Gemensamma patientjournaler är något som eftersträvats och diskuterats flitigt under minst 30 år. Inkompatibiliteten vad gäller datahantering är, kort sagt, väldigt stor inom svensk sjukvård.
Mitt i den här röran av it-problem har våra styrande politiker, i Tidöavtalet, slagit fast att en ny nationell digital infrastruktur i vården ska påbörjas under mandatperioden. Var och en av oss inser att 3,5 år inte räcker för att hantera detta komplexa problemområde, i vilket ett grundläggande delområde, gemensamma patientjournaler, inte har fått sin lösning under 30 år. En bred förankring för en satsning på ett vårdmoln hos fler partier än Tidöavtalets parter, behövs därför initialt.
Så hur ska det här gå till för att detta inte ska bli ännu ett misslyckat statligt it-projekt?
Ekonomi och patientintegritet
Regeringens ambition är lovvärd. De flesta med insyn i hur svensk sjukvård fungerar lär hålla med om att en ny nationell digital infrastruktur är efterlängtad. Det enda rimliga sättet att skapa den är att någon typ av svenskt vårdmoln byggs.
De främsta anledningarna till att vandra denna väg mot ett svenskt moln är patienternas integritet, ekonomi och möjligheten att kunna utveckla svensk hälso- och sjukvård på ett modernt och effektivt sätt.
I dag stoppar svensk lagstiftning vården att använda it-tjänster som på något sätt inbegriper amerikanska molnleverantörer. Den enkla förklaringen är att vi som svenska medborgare inte ska riskera att våra känsliga personuppgifter från vården begärs ut och hamnar hos amerikanska myndigheter. Men dagens lösning – att vården inte kan utvecklas och effektiviseras med smarta molntjänster – är varken ekonomiskt eller säkerhetsmässigt tillfredsställande. Våra personuppgifter är i dag lagrade i lokala datacenter som i många fall har för små resurser för att på ett säkert och långsiktigt sätt skydda dessa uppgifter. Att rekrytera och behålla kompetens inom it-säkerhet är i dag en stor utmaning för de flesta svenska regioner. Dessutom är uppdelningen på 21 regioner och därmed 21 olika driftorganisationer för it ekonomiskt oförsvarbart. Att bygga ett svenskt vårdmoln skulle skapa tekniska, organisatoriska, säkerhetsmässiga och ekonomiska stordriftsfördelar samtidigt som vi fortsatt hindrar svenska medborgares känsliga personuppgifter från att lämna landet.
Molntjänster är i det stora helt överlägset när det gäller skalbarhet, kompetensförsörjning, övergripande ekonomi och, framför allt, möjligheten att skapa enhetliga och kompatibla it-lösningar för vården i hela Sverige.
Satsningen på en nationell digital infrastruktur innebär självklart även stora strukturella och organisatoriska utmaningar. Men en gemensam infrastruktur kommer i många fall även att bidra till att lösa problem. Det gäller speciellt om infrastrukturen till största möjliga del hanteras i ett svenskt sjukvårdsmoln som är anpassat till uppgiften.
Regelefterlevnad
Hälso- och sjukvården präglas av starka krav på regelefterlevnad (compliance). Det innebär inte minst att teknisk infrastruktur och ägandet av dessa, både lokala datacenter och molntjänster, ska finnas inom EU. Men det kan förändras med tiden. För att lösa problemen nu gäller det att skapa en nationell lösning. Men för att kunna utnyttja möjliga framtida kostnadseffektiva lösningar i länder utanför EU bör lösningarna vara kompatibla med globala standarder.
Den infrastruktur som byggs behöver också vara förändringsbar. Det behövs för att kunna anpassa den till både nuvarande och framtida lagar och regler och även klara av förändringar – uppköp, konsolideringar och tekniksprång – hos it-leverantörerna.
Regionsfrågan
Det kommer att krävas mycket arbete för att samordna sjukvården i hela landet. Men ett distribuerat moln kommer inte bara att underlätta det arbetet, det är ett absolut krav för att kunna genomföra det. Bland nyckelfrågor för att lyckas märks att kunna erbjuda tjänster som passar både stora och små regioner. Det innebär att regionerna måste kunna köpa, och betala för, den kapacitet de behöver.
Det finns ännu fler skäl som talar för en molnlösning i stället för mindre lokala datacenter, till exempel energieffektivitet. Men allra mest kommer ett nationellt, distribuerat vårdmoln att vara en garant för den enhetlighet som eftersträvas med en ny nationell digital infrastruktur i vården.
Isis Amer-Wåhlin, överläkare, forskare vid KI och hälsoentreprenör.
Mats Ericson, regionchef för Sverige, Danmark och Island på Nutanix.
