Computer Sweden träffar Magnus Melander under en konferens med rymdstartups som anordnades av KTH Space Center och Visit Kista. Han var en välkänd profil i den svenska it-branschen när han under 2010-talet var med och byggde upp den svenska IOT-industrin. Senare var han med och byggde upp deeptech-hubben Things som i dag har ett hundratal medlemmar. Things ska arbeta fram gränsöverskridande tjänster för sina medlemmar med fokus på IOT, automation, robotisering, mobilitet, maskininlärning och energi.
Han berättar att de i höstas blev tillfrågade om de kunde vara med och försöka hjälpa till att få saker att hända kring rymdområdet i Sverige. Det gäller framför allt att börja använda sig av data som hämtas in från rymden, om lokaliseringstjänster och om kommunikation.
– Det är fin gammal disciplin i Sverige. Vi har bra institutioner och många fina industrier som skulle kunna dra nytta av det som händer i rymden. Det finns en massa bra rymd i Sverige, men ändå har det inte hänt särskilt mycket.
Ett femte ben
Det är detta som Things ska försöka ändra på och de la därför till rymd som ett femte ben i sin verksamhet, vid sidan av industri, infrastruktur, energi och mobilitet.
Magnus Melander började med att titta på de hundra bolag de redan arbetar med, vilka som arbetade med space och vilka som var intresserade. Det visade sig att det redan var flera som var inne på området, utan att de hade talat om det eller kanske ens reflekterat särskilt mycket över det.
– För dem var det samma sak som om de hjälpt företag att koppla upp sina produkter någon annanstans. Om det fanns ett företag som hellre ville koppla upp sin produkt i rymden var det ingen stor sak.
– Men sedan tittade vi på alla aktiviteter och event som vi har, och försöker stoppa in space där det går, för att involvera företag och få dem att förstå och intressera sig för vad som händer på området.
Data måste hamna rätt
Things har också lanserat en ny tjänst för etablerade företag som tänker att de har en idé om vad de skulle vilja göra med rymddata.
– Vi tror att vi kan göra mest nytta med data som är nedströms. Alla data som kommer ned på olika sätt, men man måste ta hand om dem och få ut dem i rätt applikationer. Det är där vi kan vara för att koppla ihop bolagen.
– Många bolag har ett AI/analytics-labb och det är de som behöver hjälp att få med sig de här nya datakanalerna in i sina verktyg. Den här kopplingen saknas i dag.
Magnus Melander drar en rad internationella exempel på hur rymddata används. En av deras medlemmar Deutsche Telekom IOT använder rymden för att hålla koll på vattennivåerna och vindkraftsparker i Tyskland.
– Det som sker med rymden är som när internet kom, eller när IOT kom och vi kopplade den fysiska världen till internet. Det är samma dignitet på förändringen. Det är ett väldigt tidigt skede och ingen vet vad som händer. I början var det ingen som visste hur internet skulle förändra världen heller eller att vi skulle koppla den fysiska världen till internet.
Magnus Melander exemplifierar med att priset för att skicka upp satelliter eller att använda sig av rymdtjänster går ner mycket kraftigt.
– Jag tror att det här kommer att gå fortare än vad det gjort för IOT, där vi först nu har tillräckligt bra teknik för den massiva utrullningen. Åtminstone själva databiten bör kunna gå ganska snabbt.
Med på rymdtåget
Hur ligger då Sverige till i jämförelse med andra länder? Inte så väldigt långt fram, anser Magnus Melander.
– Vi är med på tåget, men bara lite grann. Det är lite samma sak som med deeptech. Alla säger att vi har väldigt bra forskning, men vi måste bli bättre på att hjälpa mindre bolag att växa. Att lyfta ut forskningsresultaten från universiteten och göra produkter och bolag av det.
– Men jag tycker att vi borde kunna bli bäst i världen på att använda rymddata, för den biten är inte svår. Alla våra stora bolag fortsätter att vara konkurrenskraftiga, men risker är att de tappar en nisch om rivalerna hittar bättre sätt att arbeta på. Det här är en kanal som man inte kan hoppa över.
Att Sverige har svårt att hänga med på startup-området bekräftades också i den paneldebatt som avslutade konferensen. Visserligen görs en hel del initiativ, från såväl startup-inkubatorn Sting som på EU-nivå med med entreprenörsprogrammet Cassini. Dessutom har Sverige stora fördelar med exempelvis ställen att skjuta upp satelliter och raketer från. Ändå rådde konsensus kring att vi haft svårt att få fram startups.
Det finns mycket bra forskning på de svenska universiteten, men exempelvis Finland anses av vissa ligga bättre till vad gäller att få fram företag och det fanns också startups på plats som valt att flytta sin verksamhet till Finland eftersom möjligheterna anses vara bättre där.
För att Sverige ska kunna hävda sig behövs tålmodigt riskkapital, ett ekosystem och mer uppmärksamhet kring området. Av de som till exempel arbetar med AI och maskininlärning i Sverige är det inte många som tänker på att det finns en rymdindustri att söka sig till, var en av slutsatserna.
