En ny uppmärksammad rapport från World Economic Forum, känd för sitt årliga möte i Davos i Schweiz, visar på stora förändringar på arbetsmarknaden de kommande åren.
23 procent av alla jobb kommer att förändras fram till 2027 slår rapporten fast. Runt 69 miljoner jobb kommer att skapas och 83 miljoner försvinna fram till 2027. Det skulle innebära en nettominskning på två procent av den nuvarande sysselsättningen.
Men det är inte den tekniska utvecklingen som gör att jobb försvinner, det beror på faktorer som vikande tillväxt, inflation och brister i försörjningskedjan. Digitalisering, AI och annan teknisk utveckling kommer förvisso att påverka många jobb, men i slutändan skapa fler jobb än som försvinner på grund av tekniken.
Jämför med internet
Georg Graetz är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskar om teknikutvecklingens konsekvenser på arbetsmarknaden. Han tycker inte att siffran att en fjärdedel av alla jobb förändras är särskilt kontroversiell. Alla jobb förändras, säger han. Det intressanta är istället hastigheten med vilket allting sker just nu.
– Om du tar ett verktyg som Chat GPT så sprids det enormt snabbt och det når väldigt många människor på kort tid. Det är ett case för att förändringen blir stor.
Men generellt är det väldigt svårt och det blir spekulativt att förutse vad som händer på arbetsmarknaden, fortsätter Georg Graetz. På 1990-talet var det svårt att förutse hur internet skulle förändra våra liv och vårt arbete.
– Men det man kan se nu är att innehållsskapande, text, bild och ljud kommer att påverkas. Men jag tror inte att alla jobb där är hotade bara för det, utan det kan också resultera i att människor blir mer produktiva, kan göra saker snabbare, bli inspirerade och pröva nya saker. Det innebär inte automatiskt att de byts ut.
Sticker Sverige ut på något sätt i den här utvecklingen eller följer vi det globala mönstret?
– Jag skulle säga att Sverige följer den globala trenden och ligger nära teknikfronten.
EU viktig faktor
Det finns dock en del förutsättningar som skiljer Sverige en del åt, enligt Georg Graetz.
– Dels är ju Sverige med i EU och det är en av de mest aggressiva reglerarna. EU är på gång med sin AI Act och det kommer att påverka utvecklingen. Å andra sidan kan det som sker i Bryssel sätta sin prägel på andra delar av världen eftersom företag brukar vilja ha en och samma approach.
– Det andra som särskiljer Sverige är arbetsmarknadsorganisationerna. Fackförbunden i Sverige är traditionellt öppna för ny teknik. De förstår att de är bra för alla, även för deras medlemmar att använda rätt teknik.
Han tror inte heller att teknikutvecklingen med AI och automation skulle innebära en nettominskning av antalet jobb.
– Generellt går det inte att bara titta på hur företagen väntas agera, utan man måste också titta på arbetskraftsutbudet och hur det svarar på det här.
– En annan viktig aspekt är lönerna. Säg att lönerna går upp, vilket är rimligt att anta eftersom människor blir mer produktiva, då kan det innebära att fler vill arbeta och då kan sysselsättningen öka.
Regleringarna avgör
Georg Graetz säger dock att för många yrkesgrupper är framtiden mer osäker och kommer till stor del att bestämmas av regleringar. Om man tar kollektivtrafiken till exempel, så kan det beslutas att det måste finnas människor med i en buss eller på ett tåg, av säkerhetsskäl, även om själva fordonen är självkörande.
Det är också osäkert vad som sker med exempelvis taxiförare, om fordonen blir självkörande.
Vilka jobb kommer annars att påverkas mest av teknikutvecklingen? Georg Graetz tror att existerande trender kommer att hålla i sig. Tillverkning automatiseras, kundtjänster ersätts av chattbottar.
– Även en del avancerad kompetens påverkas. Till exempel kommer algoritmer att kunna göra en del medicinska diagnoser. Samtidigt är det reglerade branscher och det kan tas beslut om att människor måste vara involverade i processerna.
– Detsamma gäller juridiken, där språkmodeller kan analysera och gå igenom text. Men jag är inte så säker på att det kommer att påverka sysselsättningen eftersom det fortfarande kan krävas att människor finns med.
Hastigheten oroar
Överlag är dock Georg Graetz inte orolig över utvecklingen. Det är väldigt svårt att förutse framtiden och människor kan skola om sig, fortsätter han.
Det enda skälet till oro är återigen hastigheten.
– Det är den största oron. Det går så väldigt snabbt och människor behöver tid att ställa om. Om utvecklingen sker mer gradvis och vi får tid att anpassa oss, då tror jag att det är mer sannolikt att vi vinner på den nya tekniken, också ur de här perspektiven.
Vad för nya jobb kommer att skapas?
– Allt som har med den här nya ekonomin att göra. Verktygen ska utvecklas. Dessutom blir det en massa spridningseffekter. Företag utvecklar nya appar ovanpå till exempel OpenAI:s verktyg. Det skapar ekosystem med snabb tillväxt.
– Jag tror att it-jobb generellt kommer att vara eftertraktade, även på managementsidan. Många beslut kommer att baseras på data, men människor behöver ha sista ordet.
