Snart tre år har gått sedan Schrems II-domen ogiltigförklarade regelverket Privacy Shield till skydd för data när de överfördes mellan USA och EU. Men Privacy Shield 2.0 närmar sig enligt Margrethe Vestager, EU-kommissionär med ansvar för konkurrens och den digitala agendan under ett Stockholmsbesök.

– Vi tror inte att det är så långt borta. Just nu granskas det i EU-parlamentet och USA har fått de domstolar på plats som krävs på deras sida. Så det har gjorts stora framsteg men jag vet inte när det faktiskt träder i kraft, säger hon.

På frågan om hon oroar sig för att det nya regelverket inte heller kommer att klara sig igenom EU-domstolen säger hon att hon trodde att man gjort ett bra jobb redan förra gången innan domstolen sa sitt.

– Nu har vi tagit domslutet och använt det som vägledning för att skapa ett system som ska leva upp till domstolens krav. Det återstår att se om domstolen håller med oss om det om regelverket utmanas igen, men vi har verkligen ansträngt oss – och det har även amerikanerna – för att få detta att hända.

USA på samma AI-spår

När det gäller det nya regelverket för AI, AI act, tror hon att en överenskommelse kan klubbas före årets slut.

– Något som är intressant är att amerikanerna nu har valt samma spår som vi när det gäller AI – att inte reglera tekniken utan användandet av tekniken, säger Margrethe Vestager.

Ni gjorde nyligen några tillägg till förslaget med anledningen av den senaste tidens snabba utveckling med Chat GPT och generativ AI – finns det en risk att lagen snabbt blir föråldrad?

– Just att vi reglerar användningen är ett sätt att framtidssäkra lagstiftningen eftersom tekniken som vi sett kan ändras snabbt. Jag tror inte att AI-lagen kommer att vara oförändrad om 20 år, men jag anser att det är mycket viktigt att vi börjar för om vi måste få allt 100 procent rätt och tänker på detta i ett par år så tror jag att vi förlorar det momentum vi har nu.

Men det betyder inte att EU-kommissionen inte tittar på om det behöver läggas till mer i AI-lagen – alldeles nyligen kom också ett nytt tillägg som rör upphovsrätten med i förslaget. Det handlar om att de företag som tränar generativa AI-verktyg, som exempelvis Chat GPT, måste redovisa allt upphovsrättsskyddat material som använts.

– Vi överväger naturligtvis om vi behöver mer än vad vi har i AI-lagen när det gäller användningsområdena för Chat GPT men många användningsområden kommer att omfattas av AI-lagen, säger hon.

Sådant som exempelvis ska gälla för all AI – även Chat GPT – är att det ska vara tydligt när man pratar med en människa eller en maskin och att sådant som tagits fram med hjälp av AI ska märkas. Margrethe Vestager nämner exempelvis att Amnesty International nyligen publicerade AI-genererade bilder och att även om det stod på den sida där bilderna publicerades så följde det inte med ut i de sociala flödena.

– Det är viktigt att vi vet när det är skapat av en maskin. Sedan är det naturligtvis viktigt hur AI används där det finns risk för diskriminering – som när det ska tas beslut om ett bolån exempelvis och där bör även Chat GPT fångas upp av lagen.

Demokratin på väg ikapp

Margrethe Vestager beskriver det som att demokratin äntligen håller på att komma ikapp tekniken och tycker att det är dags att ta viktiga diskussioner om hur vi ska använda AI.

– Hur ska vi exempelvis använda detta inom utbildningssektorn? Vissa säger att vi inte ska ha Chat GPT i klassrummen – men dina elever kommer att träffa på det efter skolan och definitivt när de kommer ut i arbetslivet. Tekniken måste kritiseras, men den måste också utvecklas. Så det finns många diskussioner som måste föras – om vårt utbildningssystem. om hur vår offentliga sektor arbetar och om hur vi vill interagera med tekniken.

Tekniken finns inte till bara för att användas – dess syfte ska vara att förbättra samhället och
den digitala utvecklingen skapar hela tiden nya diskussioner om hur samhället ska utvecklas

– Vi ska använda det för att förnya våra löften om mänskliga rättigheter, välstånd och att kampen mot klimatkrisen, säger Margrethe Vestager.

Enas om strategi 

En fråga som seglat upp på EU:s att-göra-lista är att få på plats en strategi för ekonomisk säkerhet – en gemensam syn kring sådant som vilka produkter som är så känsliga ska omfattas av exportrestriktioner.

– Hittills har vi inte haft en gemensam europeisk strategi kring vad som faktiskt ska anses som känsligt och då blir effekten av att det finns en risk att allt ses som en fara att exportera vilket riskerar öppen handel och slutligen vår inre marknad.

Strategin ska inte inrikta sig på ett specifikt land, världen förändras ständigt konstaterar Margrethe Vestager, men det är tydligt att det just nu i första hand handlar om Kina.

Här har USA slutit avtal med olika länder om vissa exportrestriktioner, exempelvis har Nederländerna anslutit sig till exportrestriktioner för halvledarteknik till Kina, men EU har inte formulerat en gemensam syn och agerar heller inte gemensamt.

– Om vi vet hur vi ser på det själva blir vi också en bättre partner till USA.

Hur strategin kommer att utformas är för tidigt att uttala sig om enligt Margrethe Vestager

– Men vi hoppas att vi ska kunna ha en europeisk debatt kring detta före ministermötet i juni.