Natomedlemskapet tycks komma närmare. Frågan ska nu behandlas av det turkiska parlamentet och de flesta bedömare tror att det bara är en tidsfråga innan även Ungern säger ja.
Och när vi väl kommer med så påverkar det inte bara vårt försvar utan hela samhället konstaterar Torsten Bernström, försvars- och säkerhetsexpert på CGI som tidigare arbetat inom försvarsindustrin och Försvarets Materielverk och som dessutom är reservofficer.
– Sverige kommer att gå med i Nato – det handlar om när och inte om. Och då är det inte bara Försvarsmakten eller UD som går med i Nato – det är hela Sverige, säger han.
– Det är en viktig distinktion. I princip omfattas varenda myndighet och företag.
Medlemskapet innebär nämligen att en mängd information ska kunna delas sömlöst med alla de andra medlemsländerna.
Måste ha motståndskraft
Torsten Bernström hänvisar särskilt till artikel 3 i Natostadgan som handlar om att alla parter ”var för sig och tillsammans, genom kontinuerlig och effektiv egen beredskap och ömsesidigt bistånd” ska ”upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp”.
Och Nato har också pekat ut sju områden som särskilt viktiga för medlemsländernas motståndskraft – det handlar om en fungerande statsförvaltning, energiförsörjning, att kunna hantera stora oväntade människoströmmar, livsmedels- och vattenförsörjning, förmåga att hantera stora mängder skadada och hälsokriser, fungerande kommunikationssystem och fungerande transporter.
Krav som innebär att stora delar av samhället involveras.
– Det här berör alla våra myndigheter och sektorsansvariga, inte minst när vi nu också återupplivat vårt totalförsvar. Det räcker inte med att skicka ett brev till Försvarsmakten utan alla måste ta sitt ansvar.
Som exempel tar Torsten Bernström en större övning som ska genomföras i någon region i Sverige.
– Då kommer regionen och länsstyrelsen att upptäcka att de inte kan ta hand om förbanden som kommer på egen hand utan behöver involvera exempelvis energibolag, kommunerna och så vidare.
Nya informationsflöden
För att leva upp till åtagandet som fullvärdig medlem måste Sverige – hela Sverige – kunna hantera de nya flöden av information som krävs att vi delar för att samarbetet ska fungera.
– Det kommer en lavin av ny information. Det är som om du går med i en idrottsförening. Plötsligt är det en massa tider och träningar du behöver hålla reda på och nu ska myndigheter och företag vara en del i det blodomloppet. I och med att de kraven sprider sig som kapillärer ner i hela kedjan så måste alla dessa system kunna prata med varandra – och utmaningen är volymen.
Här finns utmaningar med format och med olika legala förutsättningar – utmaningar som de äldre Natoländerna redan hunnit lära sig att hantera.
– Det låter som ett väloljat maskineri men det finns självklart skavanker. Men de har haft många år på sig att hitta workarounds. Vi går rakt in och det kommer att krävas att vi hittar vårt sätt att hantera det.
Att vi redan i dag har gjort riskanalyser kopplat till EU-regleringar är något som är ett stöd i arbetet.
– Det kan vara något att ta spjärn mot.
Hur ser kraven från Nato ut när det gäller it-lösningar och hur vi ska koppla ihop informationen – handlar det om standarder eller är det mer specifikt än så?
– Ofta är det lite mer lösligt skrivet, på samma sätt som EU. Vi får själva hitta på hur vi löser det – men det kan handla om att leva upp till vissa standarder och när det kommer till hur informationssystem kopplas ihop så kan det handla om ip-adresser mer precist. Där får tekniker tala med tekniker helt enkelt.
Torsten Bernström tycker att medvetenheten från företag och myndigheter nu finns och att de börjar komma på banan, även om det går lite trögt här och var. Men nu gäller det att också it-avdelningarna börjar inse att de måste förbereda sig.
Vad har du för råd till en cio – var ska man börja?
– Då börjar jag med det jag sa i början – det är hela Sverige som går med i Nato. Du måste inse att det påverkar alla. För det andra tänk på det som kontinuitetsplanering och resiliens och hur det påverkar just din verksamhet.
För det tredje bör man söka information – och då kan man exempelvis kontakta MSB eller den sektorsansvariga myndigheten, kanske branschorganisationen, för att förstå hur man påverkas.
– Sitt inte passiv – utöka din kunskap, säger Torsten Bernström.
Läs också: Sverige i Nato guldchans för svenska säkerhetsbolag – ”öppnar upp möjligheter”
