Det var i vårbudgeten som dåvarande regeringen avsatte 12 miljoner kronor för att uppmuntra användningen av e-legitimationer och nya e-tjänster i offentlig förvaltning. Verva som fått uppdraget att fördela pengarna har förhandlat fram ett förmånligt startpaket som ger myndigheterna gratis tillgång till kontroll av elektroniska legitimationer under i första hand ett år. Sedan i augusti har det kommit in 30 intresseanmälningar och hittills har 14 e-tjänster på åtta myndigheter delat på 1,1 miljoner kronor. Det innebär att nära 11 miljoner kronor finns kvar av årets pott. Med den takt som varit skulle det kunna räcka till ytterligare uppåt 150 e-tjänster med e-identifiering – men eftersom pengarna bara är avsedda för det här budgetåret kommer de knappast att hinna gå åt tills dess.

Verva har ansökt om att att få använda återstående medel från 2006 för att finansiera e-id även under 2007 men regeringens svar kommer först i regleringsbrevet till jul.
För att få startpaketet finansierat gäller det också att myndigheten eller kommunen har en e-tjänst som är klar att börja använda.
– Vi för en dialog med dem som lämnat in intresseanmälningar och försöker se var i utvecklingsprocessen de befinner sig, säger Jenny Birkestad, enhetschef på Verva.
– Men först nu i veckan har vi, i samarbete med Sveriges kommuner och landsting, gått ut med riktad information om stödet till alla kommuner. Och vi ska också gå ut till myndigheterna med information.

I höstbudgeten föreslår den nya regeringen att ge finansieringsstöd med 13 miljoner kronor för nästa år och 11 miljoner för 2008. Jenny Birkestad konstaterar att det är en signal som en hel del myndigheter och kommuner säkert väntat på.
– Många ligger inte tillräckligt långt fram med sina e-tjänster och de kan ha dröjt med att höra av sig och påbörja en dialog i väntan på om stödet skulle fortsätta under nästa år. Nu väntar vi oss att fler kommer att lämna in intresseanmälningar, säger hon.

Hon framhåller också att stödet för finansiering i ett inledningsskede inte utgör den stora delen av kostnaden.
– Den dyra delen i e-tjänsteutvecklingen är analysen, det faktiska utvecklingsarbetet och att förändra organisationen och att se till att få med medborgarna. Men genom stödet visar regeringen sin inriktning och sporrar myndigheterna i deras arbete med e-tjänster, säger Jenny Birkestad.