Den borgerliga regeringen kommer inte att hindra den tidigare regeringens lagförslag om buggning och lagring av trafikdata.

– Den resan har redan varit, säger justitieminister Beatrice Ask (m).

Beskedet kom under Institutet för framtidsstudiers debatt om övervakningssamhället. Beatrice Ask tillade att regeringen kommer att pröva och "jobba med" lagförslagen, men att frågan nu snarare är i vilka sammanhang de nya tvångsmedlen ska få användas. När det gäller lagring av trafikdata påpekade justitieministern att EU-direktivet lagen bygger på är bindande.

– Vi måste införa direktivet i svensk lag, säger Beatrice Ask.

Förre justitieministern Thomas Bodström (s), numera ordförande i riksdagens justitieutskott är den som hårdast drivit frågorna om nya tvångsmedel. Han deltog också i debatten och blir mycket upprörd över att Beatrice Ask säger sig vara tvingad att införa lagen, eftersom han tycker det skickar fel signaler till de brottsbekämpande myndigheterna.

– Vill inte Beatrice Ask ge polis och åklagare de verktyg de behöver? Det här är en oerhört viktig fråga och så verkar regeringen inte ha någon klar ståndpunkt ännu, dundrar Thomas Bodström.

Men de nya tvångsmedlen får också kritik. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att den enorma mängden information som samlas in skapar risk för en ändamålsglidning, att tvångsmedlen kan komma att användas för annat än vad som var de ursprungliga syftena. Vilket i sin tur skulle få grava konsekvenser.

– Det farligaste hotet är att medborgarna tappar tilltron till myndigheterna och rättsväsendet. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha. Europakonventionen säger att den enskilde ska ha ett skydd mot statens maktutövning säger Anne Ramberg.

Också Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, är starkt kritisk. Han hävdar att det inte några som helst belägg för att buggning är effektivt för brottsbekämpningen.

– Ge mig beläggen så ger jag upp. Ska vi ha nya tvångsmedel ska det baseras på vetande, inte på fromma förhoppningar, säger Janne Flyghed.

Fakta

Lätt att få tillstånd

  • Under 2005 meddelade domstolarna 833 tillstånd för hemlig teleavlyssning, 1 027 tillstånd för hemlig teleövervakning och 49 tillstånd för hemlig kameraövervakning.
  • 23 ansökningar avslogs.
  • Tvångsmedlen hade i hälften av fallen betydelse för förundersökningen.

Källa: Regeringsskrivelse 2006/07:28