Engelska ”data processing” låter också som något för en kommitté, och det är det ordet, inte ”computing”, som är den direkta förebilden till ”databehandling”.
Bristen på ett ord för computing löser vi oftast genom att säga ”surfa” eller ”sitta vid datorn”.
Barn hittar på verb som ”datra” eller bara ”att data”.
Men om IBM hade lagt upp sin marknadsföring annorlunda för femtio år sedan hade vi sagt att vi kalkylerade.
Ordet ”databehandling” kommer av ett marknadsföringsknep som IBM tog till på 1950-talet för att sälja datorer till företag.
Företagen begrep nämligen inte att de behövde datorer.
De var nöjda med sina hålkortsmaskiner som de köpte från IBM. Hålkortsmaskinerna kunde räkna kort och sortera dem, men de var inga datorer. Företagen var nöjda ändå.
De tyckte att computers var något för matematiker och fysiker och deras avancerade beräkningar.
”To compute” betyder ju ’att beräkna. Vilket inte innebär att ”computing” kan översättas med ”beräkning – det heter förresten ”computation”.
Företagen var ointresserade av maskiner som klarade differential- och integralkalkyl när allt de ville göra var att hålla reda på kunderna.
IBMs lösning blev att låta företagen behålla sina hålkort – som företagen vakade över som företagshemligheter, vilket de också var – men att köra korten i datamaskiner.
Så bort med ”computing”. Det som IBM sålde till kunderna var det beskedligare ”data processing”.
Det gick ju bra för IBM, fast jag vet inte om det berodde på terminologin.
Datorerna fick åtminstone fortsätta att heta ”computers” på engelska. ”Datamaskin” har ingen engelsk motsvarighet.
När de första datorerna byggdes i Sverige kallades de för kalkylatorer. Den första svenska datorn hette Besk, en förkortning för ”binär elektronisk sekvenskalkylator”.
I folkmun talade man länge om ”elektronhjärnor”, ett ord som teknikerna avskydde.
Alla ord som kunde tolkas som om maskinerna hade mänskliga egenskaper var tabu.
Sverige är ju inte bara ett land av ingenjörer, utan också av statistiker, så IBMs omtolkning av vad datorer skulle has till slog snabbt igenom hos oss.
Vi fick databehandling och datamaskiner och förkortningen ADB, som länge hade stor prestige men som nu låter som en diagnos (”han har ADB”) på besvärliga skolpojkar.
Datatemat fördes vidare i ordet ”dator”, som vi är ensamma om.
Professor Börje Langefors på KTH myntade ordet i slutet av 1960-talet.
Han tog början av datamaskin och slutet på motor och traktor och fick ett kort och behändigt ord, dock ingen exportartikel.
Men det fattas ett verb.
Så även med förebilderna motor och traktor.
Man kan inte motra, inte traktra och jag tror inte heller att datra når utanför barnspråket.
Tänk om IBM inte hade fått råda. Då hade vi inte haft datorer, utan kalkylatorer, och vi hade kunnat översätta ”computing” med kalkylering.
