I Norge är det bara 14 procent som svarar nej, mot 20 procent 2004. Det visar en undersökning som PTS publicerar.

Att andelen internetanvändare stagnerar är en varningssignal. En femtedel av befolkningen i arbetsför ålder hakas av. Den digitala klyftan cementeras.

Den som inte är uppkopplad blir i stigande grad bortkopplad från resten av samhället. Att leva utan internet kommer på 2010-talet att vara fullt jämförbart med hur det var att leva utan tv, telefon och postgång under 1990-talet.

Tjänster, nyhetsmedier, underhållning, social samvaro, kommunikation människor emellan, allt det som binder oss samman och utgör grunden för det vi kallar samhälle, sker allt mer via nätet.

Det är en stor del av befolkningen som befinner sig på fel sida om den digitala klyftan. Det rör sig om 1,4 miljoner svenskar, och inte bara pensionärer.

De 1,4 miljonerna finns i alla svaga grupper – långtidssjuka, arbetslösa, lågutbildade, fattiga, hemlösa. Också unga människor, som växer upp under knappa förhållanden, är bortkopplade.

Det är lätt att skjuta problemet ifrån sig och tänka att detta får staten eller kommunen fixa. I Storbritannien tog labourregeringen nyligen ett initiativ för att se till att alla skolbarn får tillgång till internet efter skoltid. Den uppmanade it-industrin, välgörenhetsorganisationer och andra goda krafter att delta i satsningen. Se där ett föredöme.