Funda Denizhan har nyligen börjat som konsult på Inuse, ett företag som är specialiserat användbarhet och effektstyrning. Hon är ett exempel på hur hektisk vardagen är för dem som har en het kompetens. Det märks redan när jag bokar intervjun i en vecka i november förra året.

– Det här veckan går det inte. Jag har alldeles för mycket att göra, säger Funda Denizhan.

Några veckor senare möts vi på Inuse Stockholmskontor på Drottninggatan nästan mitt i stan. Vi sidan av sina kunduppdrag har Funda Denizhan ansvaret för en internationell konferens om användbarhet och effektstyrning som Inuse arrangerar tillsammans med Malmö högskola i juni nästa år. Planeringen av konferensen gör hon parallellt med jobbet i olika kundprojekt. Det är en tillvaro hon delar med många konsulter idag och som innebär ryckiga arbetsveckor med ojämn arbetsbelastning.

– Det är kul att det är så och inte tvärtom.

Hennes enklaste förklaring av som menas med användbarhet är att hon ser till att tillämpningar blir effektiva och lätta att använda. Men för att det ska bli verklighet måste synen på hur man bedriver projekt förändras i grunden. En förklaring till att ett it-projekt misslyckas är ofta att man inte vet hur situationen ser ut för dem ska använda systemen. Därför måste frågan om användbarhet komma in redan när förstudien görs.

– I den meningen vill vi på Inuse förändra världen, säger Funda Denizhan.

Och ett av redskapen är den egenutvecklade metoden där effektkartan spelar en central roll och som ger besked om vilken effekten blir av projektet. Den specificerar också vilka aktiviteter som ska utföras vid ett givet tillfälle och de är mätbara.

För Funda Denizhan är användbarhet och bra design inte alls något flummigt och oprecist.

– Bra design handlar om att systemet går att använda på ett smidigt sätt och bidrar till verksamhetens mål.

För att ge hela bilden delar hon in användbarhet i tre delar. Den första är grafisk design, som är användarens första möte med systemet. Här handlar det om tycka och känna. Det andra området är informationsdesign och handlar i huvudsak om namn på menyknappar. Det tredje området är interaktionsdesign och handlar om hur användaren ska göra för att utföra viss saker.

– Problemet är att det idag läggs mycket resurser på grafisk design, men att det läggs för litet resurser på interaktionsdesign.

Visst är det bra och viktigt att den grafiska designen är tilltalande när användaren kommer in i systemet, men sen lämnas användaren ofta i sticket på grund av dålig interaktionsdesign.

– Det finns exempel på e-handelssajter som är så dåliga att en kund ofta inte kan genomföra sina köp. De leder så klart till en enorm frustration.

Anledningen till att hon i mitten av 1990-talet bestämde sig för att utbilda sig vid Linköpings universitet var hennes intresse för psykologi.

– När jag började studierna kunde jag ingenting om datorer.
Idag kan hon kalla sig interaktionsdesginer, men den titeln använder hon sällan när hon berättar om sitt jobb.

– Jag brukar säga att jag är it-konsult och att jag gör det lättare för dig att använda systemet, säger Funda Denizhan.

Fakta

  • Grafisk design - det första som möter användaren och är utseendet
  • Informationsdesign - hur menyer och knappar i systemet namnges
  • Interaktionsdesign - hur bra stöd systemet ger användaren när hon ska utföra vissa saker
  • Definiera de förväntade effekterna med IT-satsningen
  • Fånga målgruppernas behov
  • Skapa lösningsförslag - jobba med interaktionsdesign
  • Testa i användning
  • Mät mot uppsatta effekter under projektet och när produkten är lanserad