Justitiedepartementet arbetar just nu med att tolka av EUs första direktiv om upphovsrätt. Syftet är bland annat att bestämma om reglerna ska gälla även för aktiviteter på internet, som till exempel fildelning. Ett sådant beslut skulle i praktiken ge organisationer som Antipiratbyrån rätt att kräva fildelare på information helt utan polisens inblandning.
Direktivet kallas Intellectual property rights enforcement directive (Ipred) och skrevs redan 2004. Reglerna slår fast att upphovsrättshavare ska ha rätt att avkräva information om intrångsgörande varors ursprung och distributionskanaler. Men vilken typ av varor eller spridningssätt det gäller definieras inte. Det betyder att justitiedepartementet nu har som uppgift att tolka direktivet för svensk lag och avgöra om det ska gälla även för aktiviteter på internet.
Om beslutet blir att Ipred ska gälla även för internet ges mediebranschens intresseorganisationer och upphovsrättshavare kraftigt utökade rättigheter. I praktiken kommer fildelare då att kunna krävas på information om varifrån de hämtat upphovsrättsskyddad information, samt om vem som var den ursprungliga källan, helt utan polisens inblandning.
Ett sådant beslut kan också medföra att Länsrättens beslut att IP-nummer är att betrakta som personnummer återigen lyfts fram för diskussion. Även Datainspektionens undantag som ger Antipiratbyrån rätt att fortsätta samla ip-nummer kan bli onödigt, eftersom att Antipiratbyrån då i praktiken ges rätt i lag att spåra fildelare.
Justitiedepartementet jobbar nu med att genomföra och tolka Ipred. Den pågående utredningen syftar bland annat till att bestämma om, och i så fall hur, Ipred kan komma att appliceras även på aktivitet över internet. Redan under våren väntas ett lagförslag vara färdigt, men Stefan Johansson, handläggare på justitiedepartementet, är noga med att påpeka att inget beslut tagits i frågan än, samt att internet bara är en liten del av vad direktivet avser:
– Det gäller så mycket mer än bara internet. Låt säga att någon blir ertappad med att sälja falska Gucciväskor på stan. Då är meningen att man ska man kunna identifiera var sakerna kommer ifrån och hitta importören och tillverkaren, säger Stefan Johansson.
– Vi har inte sagt att några rättigheter ska utökas överhuvudtaget. Vi har inte tagit ställning till det och jag har ingen personlig åsikt. Vi funderar på hur vi ska lösa de här frågorna.
Utredningen har mötts av kraftiga reaktioner från fildelningslobbyn, trots att justitiedepartementet ännu inte beslutat någonting. Piratpartiets partiledare Richard Falkvinge anser inte att Ipred borde accepteras i Sverige överhuvudtaget:
– Det är fullständigt befängt att ens överväga att utse privata intresseorganisationer och ge dem polismans befogenheter, säger han till CS.
– Justitiedepartementet borde komma ihåg vem som är deras uppdragsgivare och betalar deras lön. Det är inte den amerikanska underhållningsindustrin. Det är de miljoner medborgare som nu tvingas förlita sig på att privata intresseorganisationer inte gör några misstag när de får frikort att leka polis på riktigt, fortsätter han i ett pressmeddelande.
Ett lagförslag om hur Ipred bör genomföras i Sverige ska vara klart till våren, uppger justitiedepartementet.
Ipred-direktivet skrevs år 2004 och togs i bruk inom EU i april 2006. I England har direktivet redan implementerats i lagen i form av . Andra länder, som till exempel Sverige, utreder fortfarande hur reglerna ska tolkas och genomföras.
År 2005 lades ett förslag på nya direktiv för upphovsrätt fram inom EU, kallat Ipred2. Där föreslås bland annat att patentintrång ska betraktas som kriminella handlingar. Det talas även om upphovsrättsbrott av ”kommersiell skala” snarare än för kommersiellt bruk – ett begrepp som anses bredare och betydligt mer svårdefinierbart än tidigare.
”Man vill upphöja fildelning till grov brottslighet i klass med narkotikasmuggling”, säger Piratpartiets Richard Falkvinge. Ipred2 har ännu inte godkänts på EU-nivå.
