Enligt beräkningar som Post- och telestyrelsen, PTS, gjort på regeringens uppdrag krävs investeringar på mellan en halv och en miljard kronor. Driftskostnaderna väntas landa på mellan 100 och 200 miljoner kronor per år. Och det är kostnader som operatörerna får stå för.

Beräkningen gäller bara de anpasningar som skulle behöva göras om polisens befogenheter att avlyssna misstänkta brottslingar utökas från att omfatta enbart teletrafik till att även gälla datatrafik genom att bugga datorer. Justitieminister Beatrice Ask har flaggat för att förslaget ska genomföras även om det kanske modifieras något.

PTS påpekar att det finns en stor osäkerhet i bedömningarna. Trots det anser PTS att det finns tillräckligt med underlag för att ifrågasätta den konsekvensbedömning som Beredningen för rättsväsendets utveckling, BRU, gjort i sin utredning och som utmynnar i att operatörernas kostnader för anpassning leder till försumbara avgiftshöjningar för kunderna.

PTS bedömer däremot att om operatörerna tvingas anpassa sig efter förslaget kommer det att hämma utvecklingen och tillväxten inom internetmarknaden och konkurrensen kommer att begränsas.

PTS uppdrag omfattade inte beräkningar för hur höga anpassningskostnaderna skulle bli om förslagen om datatrafiklagring eller FRAs avlyssning av trådbunden trafik går igenom.