I mejlen berättas de mest häpnadsväckande historier, ofta kryddade med fullständigt absurda inslag, som tycks vara vardagshändelser.
De enskilda berättelserna blir sällan till nyheter i Computer
Sweden, utom när exempelvis flera tusen användare helt plötsligt inte kan använda sina mejlsystem på grund av strul hos någon bredbands-operatör.
I dag kan jag också medge att jag trott att de upprörda läsarna regelmässigt kryddar sina historier. Så illa kan det inte vara har jag tänkt. Tills nu.
Sedan i november är jag nämligen kund hos Com Hem. Då sa jag upp mitt abonnemang hos Telia och tillhör numera de uppskattningsvis 175 000 svenskar som kör telefoni, bredband och tv i samma lina.
Triple play, ni vet. En het trend som kanske 15 000 svenska hushåll går över till varje månad med lägre pris som främsta drivkraft.
Com Hem, som 2005 värderades till 11 miljarder kronor, har 99 procent av marknaden och jag vet vilket litet helvete som väntar kunderna.
Det hela började ganska lugnt. En digitalbox med inbyggd hårddiskinspelare till bra pris. Kabelmodem bara att plugga in. Enkelt att ändra inställningarna för e-post.
Så långt inget att klaga på.
Att jag själv sa upp mitt abonnemang hos Telia så att det nu kostar tusen spänn om jag ska ha tillbaka mitt gamla telefonnummer är mitt eget misstag.
Bara ett tips till er som funderar på att klippa Telia och gå över till Com Hem: om ni vill behålla ert nuvarande telefonnummer ska ni inte klippa med Telia innan ni gett Com Hem fullmakt att ta hand om numret.
Men när det gäller Com Hems kundhantering häpnar jag. Företaget kan inte ens stava till crm. Tre gånger skickade jag in en undertecknad fullmakt. När den fjärde kom för signering lät jag den ligga. Jag mejlade till kundtjänsten och frågade om jag verkligen behövde skicka in en fjärde, men jag fick aldrig nåt svar.
Betydligt allvarligare är att mitt abonnemang tecknats i min sons förnamn. Orsaken är förmodligen att skatteverket för fyra år sedan bytte ut mitt tilltalsnamn mot min sons. Det är en kul byråkrathistoria i sig, men hur som helst lyckades jag få tillbaka mitt rätta namn redan i somras. Com Hem borde uppdatera till fräschare register.
Efter tio mejl till Com Hem har en vänlig själ lovat att ge mig mitt riktiga namn, men det är bara båg. Jag får fortfarande brev från Com Hem adresserade till min son.
Nåväl, för att inte dra ut på historien, var nästa besvikelse att inloggningen på Com Hems hemsida aldrig fungerade. Den låstes och det här känns nästan för absurt att berätta, men jag började mejla kundtjänst i ärendet nån gång i december.
Efter kanske hundra mejl, men lika många autosvar, har en snäll människa i Hudiksvall lovat att skicka mig nya inloggningsuppgifter.
Av säkerhetskäl skulle han skicka dem med vanlig post.
Det var för två veckor sedan. I förra veckan fick min son ett brev. Förväntningarna var på topp, men det var ett brev där han hälsades välkommen till ett Com Hem-hus. Hur absurt kan det bli? I går fick han ett brev där Com Hem berättade om ett kommande planerat telefonistopp.
Triple play är toppen!