Medarbetare kan dagligen följa utvecklingen i bolaget, ställa frågor, göra egna inlägg eller kommentera. Samma sak med kunder och finansiärer – effektivt, prestigelöst och öppet för alla.

Om du vill lyckas måste kunder, medarbetare, leverantörer och partner gilla din vision, ditt varumärke och din företagskultur.

Därför har tusentals företag investerat miljontals kronor i oändliga spalter med nyhetsbrev, kick-offer, events, brand books, intranät, skärmsläckare, företagsspel och videofilmer som medarbetarna måste plåga sig igenom (i bästa fall belönas deltagarna med en tårtbit).

Dessa åtgärder är i många fall bra, i alla fall i tanken. Men det måste ske trovärdigt för att skapa ett sant engagemang.

För att det ska bli äkta får det inte finnas ett filter mellan dem som deltar i kommunikationen. Den som fortfarande tror att man en gång för alla diktatoriskt, och immun mot inverkan och omvärlden, kan bestämma över kulturen i företaget riskerar att bli förlorare på dagens marknad.

Eller kan inte fullt ut utnyttja de möjligheter som finns.

Via bloggen kan styrelse, kunder, medarbetare, fackföreningar och andra intressenter kommentera utan att det framställs officiellt och med krav på direkt åtgärd.
Det blir ändå ett tydligt budskap som kan och bör ifrågasättas.

När en önskan från ledningen väl klarat av en sådan naturlig förankringsprocess så vinner det legitimitet och har därmed goda möjlighet att leda till ett förändrat beteende.

Sedan drygt en månad bloggar jag i min roll som koncernchef på Adera Group. Jag har fått många råd och frågor på vägen.
Vad händer om det skrivs en massa skit? Är du inte orolig att det läcker företagshemligheter? Vad händer om konkurrenterna tar idéerna?

Vad är det som gör att svenska företagsledare är rädda för företagsbloggar – Sverige anses ju vara ett av de mest öppna länderna i världen?

Hur kommer det sig att länder som Storbritannien och USA med sina hierarkiska kulturer ligger så långt före?
En del av förklaringen ligger i den svenska konsensusmentaliteten.

En blogg för många svenska företagsledare skulle innebära ett enormt arbete och kräva konsensus för varenda litet inlägg och kommentar som man vill bemöta. Åtminstone i en konflikträdd miljö där olika åsikter inte värdesätts om de inte kan påverkas så att de faller in i ledet.

I Sverige är det bra att vara öppen, så länge man är överens.
Undantaget skvaller i baren och på styrelsemöten förstås. Svenska vd:ar är för rädda att sticka ut hakan med egna åsikter.

Bloggen upplevs som ett hot mot konsensusmentaliteten och därför får man bjuda på frågan: Företagsblogga, ska du verkligen det?

Svaret är klockrent: självklart – en företagsblogg ger dig möjligheten att ställa dig mitt i epicentrum av snacket, och är du inte där är du utanför.

Den som vågar ta denna lite osvenska utmaning kan också få del av den kraft som skapas när ocensurerad blogg tillåts.
Det ställer dock krav på en stark ledare som öppet vågar säga vad den står för.

Magnus Penker
Koncernchef, Adera Group