Postmuseum i Stockholm visar under 2007 en utställning om Carl von Linné som brevskrivare, som en del i 300-års-jubiléet av Linnés födelse. Linné var en flitig brevskrivare som brevväxlade med många vetenskapsmän runt om i världen, och hans utsända apostlar rapporterade om sina resor och nya fantastiska upptäckter. Det blev med tiden en hel del brev – runt 5 000 finns bevarade, varav 2 000 är skrivna av Linné. Breven är en blandning av vetenskapliga upptäcker och vardagliga notiser, och det är ett urval av dessa originalbrev som besökarna kan ta del av.

Går inte brevet trots allt en dyster framtid till mötes? Kommer man om 150 år att kunna göra en liknande utställning med en känd vetenskapsman som lever i dag? För hur ser egentligen framtiden ut för det skrivna brevet i tid fylld av e-post, sms och chattprogram?

Intendent Olle Synnerholm på Postmuseum menar att trots allt tal om det papperslösa samhället är det fortfarande mycket papper och brev i omlopp, men breven har med tiden ändrat karaktär. Det är inte så ofta personliga vardagsbrev utan räkningar och brev från myndigheter som cirkulerar i samhället. Han menar att det finns ett kännbart glapp, eftersom mycket lite av dagens vardagskorrespondens sparas. Vad som försvinner är anteckningar av typen ”jag upptäckte radium, lillan fick sin första tand”.

Medan Linnés brevsamlingar digitaliseras för att bevaras för eftervärlden innebär samma teknik att vi i många fall förlorar stora delar av vår nutidshistoria. Nu är det inte bara vardagsnotiserna som riskerar att gå förlorade för eftervärlden. Historiskt sett har vi svenskar varit duktiga på att arkivera och bevara vår historia, mycket tack vare Pliktleveranslagen. Den tillkom 1661 och innebär att åtminstone ett exemplar av allt tryckt material levereras till och sparas hos Kungliga Biblioteket. Pliktlagen gäller än så länge inte digitalt publicerat material, så stora delar av det som publiceras på nätet bevaras inte till eftervärlden.

Så frågan är om vi i framtiden kommer att kunna läsa det första utkastet till en revolutionerade teori som en vetenskapsman i början av 2000-talet publicerade på sin blogg eller om vi får nöja oss med den tredje upplagan som publicerades i bokform några år senare.