För drygt ett år sedan kom EU-kommissionens förslag till en ny datalag, som ska ersätta den från 1995. Det är på tiden att datalagen förnyas eftersom den nuvarande har sin grund i en verklighet då en procent av EU-medborgarna använde internet. I förra veckan kunde Säkerhet24 rapportera att förslaget innebär en skärpning av individens integritet på en rad punkter. Bland annat ska individen ge sitt samtycke till att ens uppgifter lagras och hanteras. Vidare ska individen ska ha "rätt att bli bortglömd", det vill säga få sina uppgifter raderade.

Pådrivande för den nya datalagen är Tyskland och Storbritannien där inställningen till den personliga integriteten är helt annorlunda än den svenska. På förekommen anledningen vill framförallt Tyskland se en skärpning av den personliga integriteten. Det är också orsaken till att kommissionen föreslår att datalagen ska antas i form av en förordning, vilket innebär att förslaget när det antas av ministerrådet inom två år ska blir lag i samtliga medlemsländer.

Att en ny datalag behövs blir tydlig mot bakgrund av en allt större oro bland EU-medborgarna för hur deras personuppgifter på nätet hanteras. Enligt en färsk undersökning tror 70 procent av EU-medborgarna att företag använder information på andra sätt än vad de samlades in för. Endast 14 procent av EU-medborgarna anser att internetföretagen är ärliga i sin användning av personliga data. Debatten om förslaget rasar ute i Europa, men i Sverige är det ingen diskussion. Här i landet är hanteringen av personuppgifter på nätet något som flyger under radarn.

Kommissionens förslag hanteras parallellt av europaparlamentet och ministerrådet. Faktum är att lobbyverksamheten kring förslaget är den största sedan EU bildades. Sedan europaparlamentet tog sig an förslaget har det kommit 4 000 ändringsförslag. Genom gräsrotsfinansiering har det till och med skapats en sajt, www.lobbyplag.eu, där var och en kan se källan till ändringsförslagen. Amerikanska företag som Google, Facebook, Ebay och Amazon lägger enorma resurser för att urvattna förslaget så mycket det går.

Och de ser ut att lyckas. Åtminstone om man ska tro organisationerna som arbetar för att stärka den personliga integriteteten. Organisationerna har gått samman i frågan och skapat sajten: www.nakedcitizens.eu, som rapporterar om urvattningen styrd av de amerikanska bolagen. Urvattningen drivs också av Irland, som både är EUs ordförandeland och hemvist för många av de amerikanska bolagens europakontor. De amerikanska internetbolagen använder ofta mindre företag för att driva lobbyverksamheten mot förslaget och det har fått den ansvariga kommissionären Viviane Reding att kraftigt reagera.

Hur beslutsprocessen fortsätter och vad resultat till sist blir påverkar i högsta grad svenska förhållanden och fortfarande finns det möjlighet att påverka. 2014 är det val till europarlamentet och vet du vad dina parlamentariker anser i frågan?