Alla tre svarar med ett rungande JA.
Frånsett suspekta fejkprofiler från länder där du inte har några som helst kopplingar, och möjligtvis förfrågningar från desperata själar som skriver ”Hello beautiful”, bör du acceptera alla kontaktförfrågningar du får – även om du inte känner till vederbörande.
Men varför ska vi vara så urskillningslösa?

”Du behöver ett stort, värdefullt nätverk”

Jackie KothbauerJackie Kothbauer, personlig varumärkesexpert och författare till boken ”Du, Linkedin & Karriären”:
– Ge slumpen en chans och lita på Linkedin som nätverksmiljö. Om du inte träffar nya människor i ditt jobb kan det annars vara segt att bygga upp ett stort, värdefullt nätverk. Den som letar upp dig har i alla fall insett ditt värde, vilket tyder på gott omdöme.

”Skillnad på Facebook och Linkedin”

Daniel GelinDaniel Gelin, rekryteringsspecialist på Scania, och ”Linkedin-nörd” med passion för rekrytering i sociala medier och arbetsgivarvarumärke.
– Att inte tacka ja är som att i verkliga livet säga ”nej tack, vi känner ju inte varandra” när någon ger dig sitt visitkort med förslaget att diskutera framtida möjligheter. Att tacka ja till en okänd på Facebook kan kännas intimt, på LinkedIn är det legitimt. Du expanderar ditt karriärnätverk och syns i ännu fler sammanhang i takt med ett ökande antal kontakter.

”Du vet aldrig vem som har nytta av din kunskap”

Charlotte HågårdCharlotte Hågård, en av Sveriges mest rutinerade karriärcoacher och författare till Linkedin-boken ”Stick ut”.
– Ju fler kontakter, desto större nätverk. Och LinkedIn handlar om nätverkande, inte om att bygga vänskapsband. Sociologen Mark Gronovetters klassiska studie om kontakter visar, fritt översatt, att “Det är dina bekantskaper, inte dina nära vänner, som introducerar dig till nya idéer och nya möjligheter”. Det är viktigt att du kommer upp i ett nätverk på 500+. Det behöver synas på profilen att du är en aktiv nätverkare. Du kan alltid ta bort profiler senare.