
– Det är helt hopplöst att få uppdrag, hälften av de jag kontaktar svarar inte ens. Värst är det när någon är intresserad när de får veta mina kvalifikationer, men sedan håller sig undan när de får veta min ålder, säger Kjell Jansson, 69-årig pensionerad utvecklare i Jakobsberg utanför Stockholm som gärna tar konsultuppdrag.
Varför vill han fortsätta jobba? Vore det inte rätt skönt att njuta frukterna av ett långt och strävsamt yrkesliv och ta det lugnt?
– Jag vill ut och träffa folk, det är väldigt roligt. Och så vill jag ha lite svåra saker att tänka på. Ett uppdrag på 60 procent av heltid vore lagom.
Läs mer: Kvinnor påverkas mer än män av kontorsmiljön
Att lösa problem går visserligen att göra själv, på kammaren, men det blir en extra krydda när man får göra det tillsammans med andra, resonerar Kjell Jansson. Man kan tycka att han borde ha mycket att bidra med, efter en karriär som tog avstamp 1970 och som fick en tydlig it-inriktning 1977. Han har jobbat mycket inom telekombranschen, men har gott om generella meriter innanför bältet.
Kjell kan tänka sig att jobba både med utveckling och med övervakning av nätverk. Med tanke på att det är svårt att rekrytera utvecklare borde han kunna bidra. Men hur uppdaterad är hans kunskap?
– Jag behärskar modern teknik. Jag utvecklar Androidappar med Java och söker Androiduppdrag.
Några av Kjells appar finns på gubboit.se, där det även finns webbappar för både mobiler och traditionella datorer.
Varför är det så svårt att få uppdrag? Kjell ser tre grundläggande problem. För det första fördomar:
– Att man är äldre betyder inte att man inte kan något. Hur tror egentligen en del yngre att internet kom till en gång i tiden? Vissa färdigheter som krävdes tidigare kan dessutom vara bra att ha i dag, som att skapa lösningar för hårdvara med låg kapacitet.
För det andra ställer orimliga ålderskrav till det:
– Man behöver inte alltid ta in yngre. Jag kan nog jobba minst lika länge på ett ställe som en del nyutexaminerade som snabbt vill gå vidare i sin karriär.
För det tredje kan rekryterare vara ett problem:
– Det behöver inte vara fel att använda rekryterare, men de fungerar ofta som ett filter som tar bort olika grupper av sökande. Det hänger ihop med fördomar och orimliga krav.

Kjell Jansson gick i pension redan 2006, som 60-åring. Men efter det har han arbetat som konsult under drygt tre år, på det sista jobbet han hade på Ericsson. Under 2012 arbetade han till exempel 60 procent under fem månader.
Läs mer: Teknikintresserade unga vill inte bli chefer
– Jag var med och styrde upp ett projekt som lagts ut på ett indiskt företag, jag tog fram en lösning och skrev till exempel C++-bibliotek. Vid sista telefonmötet tackade indierna, vilken tydligen var ovanligt.
Under förra året hade han en del mindre uppdrag, men sedan har det gått trögt.
– Jag vill inte vara en gnällspik, arbetsgivarna gör som de vill. Men det är de som klagar på att det är svårt att hitta folk. Det går inte ihop.
- 1970. Examen som matematiker, med mera, och anställning på Vattenfall.
- 1977. Vattenfall: Arbetade med datordrift, systemprogrammering och Fortranprogrammering.
- 1979: Philips: Arbetade med ett system för Posten, som programmerare och projektledare.
- 1984: Ericsson Information Systems, före detta Datasaab: Arbetade med olika uppgifter, bland annat programmering. 1985: Philips igen.
- 1996: Ericsson: Systemledning, övervakning, med mera, bland annat för gsm-lösningar.
- 2006: Pensionär.