Det blir allt glesare mellan kafferasterna på många arbetsplatser. Även om tanken är att bli effektivare så blir effekten ofta den motsatta.

– När vi gör våra studier kring trötthet kan vi konstatera att en rast har stor betydelse. Det är avsevärt uppiggande att hjärnan får göra något annat än det vanliga arbetet, till exempel framför datorn, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och chef på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Under 30-45 minuter efter pausen är hjärrnan mycket alertare och sedan minskar effektiviteten igen.

– Om man kunde ha en kort rast en gång i timmen, skulle det kraftigt motverka den trötthet som många känner idag. Hjärnan behöver omväxling och stunder då man inte aktivt använder den. Att hålla hjärnan igång med samma sak klarar man inte länge innan man tappar greppet.

För att tillgodogöra sig återhämtningen måste hjärnan få något annat att göra. Dessutom ger arbetstidlagen den anställde rätt att ta en paus (inte rast, då man inte behöver vara på arbetsplatsen) när hon eller han behöver.
Det ska man använda sig av, anser Torbjörn Åkerstedt.
– Fem, tio minuter brukar vara tillräckligt, ibland ännu mindre. Ofta kan det räcka att titta ut genom fönstret, surfa lite på nätet eller prata med en kollega. Social interaktion piggar upp extra mycket.

Men det behöver inte vara en kafferast, betonar han.

– Det är ännu bättre att ta en paus när man själv behöver, annars kan det vara slöseri med tid. Sedan kan schemalagda kaffepauser ha andra positiva effekter som att motverka konflikter innan de växer sig stora. Dessutom får man ju den ytterligare uppiggande kicken av koffein!

Gunnar Ekman, ekonomie doktor i organisation och ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit boken Från prat till resultat – om vardagens ledarskap.

Han anser att det är i pauser och informellt småprat som mycket av de jobbrelaterade problemen löses idag.

– Ofta ser vi på kafferasten som skvaller och skitsnack men det är nyckeln till företagande idag. Det är i det informella samtalet det kreativa finns, där vi lär av varandra, får uppslag till viktiga affärer och fattar viktiga beslut.

Att skära ner på kafferaster och andra pauser lönar sig inte, anser han. Dessutom är 60-70 procent av småpratet relaterat till jobbet.

– Det är olyckligt att dra ner på det, särskilt i teknikintensiva kunskapsföretag. Konsulter har massor att tjäna på att ta tillvara det de hör i informella samtal ute hos kunderna.

Det är inte bara pauserna som är viktiga utan även de oplanerade samtalen när folk kommer ihop och pratar om ditten och datten, enligt Gunnar Ekman.

Den som bara utför sina arbetsuppgifter och aldrig småpratar på jobbet utvecklas inte lika mycket och snabbt som den som tar sig tid till informella samtal.

– De förlorar en hel del av den där sista kunskapen. Även om man inte är medveten om det så lär man sig av att prata med andra. Utifrån det lägger var och en sitt eget kunskapspussel.

Fakta

Det pratar vi mest om på rasten

1. Jobbet 68%
2. Familj/barn 54
3. Fritidssysslor 48
4. Tv-program 38
5. Nöjen/kultur 32
6. Sport 20
7. TIdningsartiklar 18
8. Politik 13
9. Bostad 9
10. Miljö 6

Källa: Arbetsmiljötidningen Du & jobbet.