En av tre svenskar kan aldrig tänka sig bli chef, medan en av tre gärna skulle ta klivet upp i hierarkin, visar en nyligen publicerad undersökning från Manpower och Kairos Future. Men siffrorna ser dystrare ut ju lägre ner i åldrarna man kommer. Bland personer mellan 25 och 35 år tackar hälften av männen och två av tre kvinnor nej till chefsposten, enligt en Sifo-undersökning.
– Att 40-talisterna snart går i pension samtidigt som de unga i allt mindre utsträckning vill bli chefer är ett problem. De flesta företag är inte heller beredda på den pensionsavgång som väntar, säger Klara Adolphson, ledarskapsexpert på chefsorganisationen Ledarna.
På allt för många av Sveriges arbetsplatser råder en gammal bild av hur en chef ska vara. En chefsroll som bygger på brukspatronsamhället där ledaren pekar med hela handen och som varken är för dialog eller delegering i någon större utsträckning, konstaterar hon. Något som i sin tur gör att positionen som ledare inte blir särskilt attraktiv.
– Det finns ingen uppdaterad förståelse för vad ledarskap faktiskt är. Organisationen har sällan tänkt efter vilken typ av ledarskap man vill ha. Samtidigt pågår det ett paradigmskifte i hur vi ser på ledarskap, vi har gått från industri- till kunskapssamhälle, och där gäller det för företagen att hänga med.
Även om Ledarna inte gjort någon enskild undersökning kring ledarskap i it-branschen så konstaterar Klara Adolphson att det är den mest föränderliga branschen, samtidigt som den är mansdominerad.
– Som chef i it-branschen måste man vara förändringsbenägen, och det finns högre krav på feedback och öppenhet än i andra sektorer.
När kommer vi få se ett mer jämställt ledarskap, där allt fler kvinnor blir chefer?
– Jag hoppas verkligen på en vändpunkt, men det känns ganska långt borta fortfarande. Det finns ännu väldigt få ledarskapskonsulter som har jämställdhetsperspektivet, säger Klara Adolpson.
